Cancer- och allergifonden beviljar 3,4 miljoner kronor i anslag till 22 patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. Tillsammans med tidigare utdelningar delar fonden ut sammanlagt 3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning i år.
Rekordmånga ansökningar inkom i årets utlysning av forskningsanslag: 109 stycken. Det är en ökning med närmare 40 procent jämfört med 2022. Av dessa beviljas nu 22 projekt anslag från 100 000 kronor och uppåt. Det är 16 forskningsprojekt om cancer och 6 projekt om allergi.
Cancer- och allergifonden fortsätter att stötta den viktiga forskningen på bukspottkörtelcancer genom att ge anslag till tre projekt på detta område. Bukspottkörtelcancer är en av de riktigt svåra cancerformerna som dessutom ökar världen över.
”Vi vill rikta ett varmt tack till våra givare. Det är tack vare generositeten i regelbundna och spontana gåvor till Cancer- och allergifonden som vi kan dela ut 3,4 miljoner. Det är en viktig investering i cancer- och allergiforskning för en friskare framtid”
säger Emilie Bravo, generalsekreterare för Cancer- och allergifonden.
Här är de 22 forskningsprojekt som delar på 3,4 miljoner
med länkar till respektive forskningsprojekt.
Adnane Achour, professor, Karolinska Institutet
Utveckling av MHC klass I-bindande super-peptider för cancervaccin
Anders Gustafsson, professor, Karolinska Institutet
Tidig upptäckt av munhålecancer
Anders Näsman, docent, Karolinska Institutet
Diagnostiska och prognostiska markörer i huvudhalscancer, med fokus på orofaryngeala (OPC) och orala carcinom (OC) samt maligna spottkörteltumörer (MST)
Anders Österborg, professor, Karolinska Institutet
Precisionsbehandling vid lymfoida tumörer: translationella kliniska studier, real-world analyser samt immunitet vid KLL med SARS-Cov-2 som modell
Anna Nopp, docent, Karolinska Institutet
Kan förenklad diagnostik av mjölkallergi hos barn minska astmautvecklingen och risken för nedsatt lungfunktion?
Caroline Nordenvall, docent, Karolinska Institutet
CRCBaSe 2.0 Registerbaserade studier av kolorektalcancer
Dhifaf Sarhan, docent, Karolinska Institutet
Ny immunterapi för kvinnor som drabbas av bukspottkörtelcancer
Ellen Tufvesson, docent, Lunds universitet
Inflammatoriska biomarkörer vid allergisk astma – koppling till kliniska fenotyper och cellulära mekanismer
Eva Millqvist, professor, Göteborgs universitet
Inverkan på hosta och luftvägssymptom av capsaicin som kosttillskott
Eva Sverremark-Ekström, professor, Stockholms universitet
Tarmflora och immunologisk profil vid allergi- respektive toleransutveckling
Helen Kaipe, docent, Karolinska Institutet
Tumör-infiltrerande T-celler i pankreascancer – fibroblasters och kemokiners roll vid immuncell-tumör interaktioner
Håkan Mellstedt, professor, Karolinska Institutet
ROR1 och fraktalkinreceptorerna befrämjar utvecklingen av individanpassad målinriktad behandling vid cancer (PrecisionsMedicin)
Ingrid Hedenfalk, professor, Lunds universitet
Äggstockscancer – vikten av tidig detektion, mikromiljö och molekylära förändringar för förbättrad överlevnad
Isabella Artner, docent, Lunds universitet
HOX-genernas roll i bukspottkörtelcancer
Katalin Dobra, professor, Karolinska Institutet
Identifiering av nya biomarkörer för tidig diagnos och målriktad behandling av lungtumörer och trippel-negativ bröstcancer
Maria Jenmalm, professor, Linköpings Universitet
Kan mikrobiella och dietära interventioner till mor och barn förebygga allergiutveckling?
Marianne van Hage, professor, Karolinska Institutet
Kliniska studier av svår födoämnes- och luftvägsallergi – från ny klinisk kunskap till nya mekanismer på molekylär nivå
Marlene Malmström, docent, Lunds universitet
Utvärdering av långsiktiga effekter av individanpassad rehabilitering och identifiering av kritiska tidpunkter för rehabiliteringsbehov hos kvinnor med bröstcancer – En del av ReScreen-studien
Michael Uhlin, professor, Karolinska Institutet
Gamma Delta T-cellers roll vid cancer och cancerbehandling
Mikael Björnstedt, professor, Karolinska Institutet
Nya selenbaserade strategier för att behandla resistent cancer
Susanne Gabrielsson, professor, Karolinska Institutet
Extracellulära vesiklar som biomarkörer och som mål för nya behandlingsstrategier
Toshima Parris, docent, Göteborgs universitet
Stamceller som mål för behandling av svårartad bröstcancer
Fördelningen mellan kvinnliga och manliga forskningsledare är 15 kvinnliga forskare och 7 manliga forskare.
Kriterier och bedömning
Samtliga ansökningar granskas av Cancer- och allergifondens bedömningskommitté. Kommittén består av sakkunniga som besitter expertis inom olika områden och som är verksamma i olika delar av landet.
De kriterier som bedöms är bland annat forskningsprojektets originalitet, vetenskaplig skicklighet, relevans till cancer och/eller allergi, hur kliniknära och tillämpbar forskningen är samt genomförbarhet. Cancer-och allergifondens forskningsanslag får inte användas till regelrätta djurförsök.
Kommitténs arbete resulterar i ett förslag som presenteras för stiftelsens styrelse som fattar beslut om anslag.