Adnane Achour

Professor

Med forskningsprojektet "Utveckling av MHC klass I-bindande super-peptider för cancervaccin" vill Adnane Achour stärka kroppens immunförsvar mot cancer, genom ett vaccin. Peptid-baserad vaccinering har idag god förutsättning till att utvecklas till effektiv hjälp mot olika former av cancer. Genom s.k. superpeptider ska kroppen börja reagera mot tumörer.

Anders Näsman

Docent, MD, PhD

Genom att identifiera biomolekylära markörer vill Anders Näslund och hans team hjälpa läkare att ställa korrekt diagnos – HPV-orsakad tonsill och tungbascancer, Övrig orofarynxcancer eller HPV-orsakad tumör. De med förväntad god prognos måste kunna särskiljas från de med sämre så att rätt behandling utfärdas.

Anna Nopp

Docent

Matallergier ökar. Mjölkallergi under tidig barndom utgör en viktig inkörsport för astmautveckling senare i livet. Därför är en korrekt klinisk utredning av barnets mjölkallergi viktig för att förebygga astmautveckling och en mer komplicerad sjukdomsbild senare i livet.

Carina Strell

PhD

10 % av alla bröstcancerfall har en utmärkt prognos, trots detta överbehandlas de på samma sätt som patienter med invasiv bröstcancer och med risk för komplikationer som följd. Carina Strells projekt syftar till att upptäcka nya biomarkörer som ka skilja mellan olika former av bröstcancer så att rätt behandling sätts in.

Anders Österborg

Prof, Överläkare

Anders och hans forskargrupp utvecklar cytostatika-fri precisionsterapi vid åldersleukemi (den vanligaste leukemiformen, förkortas KLL) och lymfom. Idag finns flera precisionsmediciner men det uppstår ändå resistens och sjukdomsprogress, något de vill ändra på.

Cecilia Andersson

PhD

Cecilia Andersson studerar hur mastceller påverkar vårt immunförsvar mot virus samt vilken betydelse dessa celler har för de skador som kan uppkomma i slemhinnan i samband med infektioner. Hon undersöker därmed interaktionen mellan mastceller och slemhinnan samt om detta samspel är positivt eller negativt för astmatiker.

Eva Millqvist

Professor

Eva Millqvist undersöker ämnet capsaicins inverkan på kronisk hosta. Hon är nu på väg att utveckla ett läkemedel. Läs mer om det här.

Eva Sverremark-Ekström

Fil Dr; Professor

Eva Sverremark-Ekström forskar för att få en ökad förståelse för hur immunsystemet utvecklas och hur detta kan påverka allergiutvecklingen. Tarmflorans sammansättning tidigt i livet påverkar immunsystemet och allergiutvecklingen hos barn och unga.

Hanna Eriksson

Docent

Melanompatienter med hjärnmetastaser har mycket kort överlevnad. Behandlingsmöjligheterna har förbättrats markant man det finns en del av patienterna som inte svarar på behandlingen. Det behövs mer kunskap om tumörmiljön vid hjärnmetastaserat melanom. Detta forskar Hanna Eriksson kring.

Helen Kaipe

PhD, Docent

Bukspottkörtelcancer är en av de mest aggressiva typerna av cancer. Helen Kaipe ser en stor utmaning i att göra tumören mottaglig för behandling. Ett sätt kan vara att påverka immuncellers (T-cellers) förmåga att migrera mot tumörcellerna.

Håkan Mellstedt

Professor

ROR1 har identifierats i tumörer som KLL, lymfom, bukspottkörtel-, äggstock-, lung- och bröstcancer. Denna molekyl gör att att tumörcellerna överlever. Håkan Mellstedt forskar på kemiska molekyler som kan stänga av ROR1, så kallade ROR1-hämmare som dödar tumörcellerna. Forskning som kan leda till en ny behandlingsstrategi.

Ingrid Hedenfalk

Professor

Ingrid Hedenfalk har undersökt olika typer av ovarialcancer och fått kunskaper om hur de responderar olika, fungerar olika och därför bör behandlas olika. Hon forskar på olika mekanismer som ligger bakom de olika typerna av ovarialcancer.

Maria Jenmalm

Professor

Maria Jenmalm forskar på hur immunsystemet hos barn kan stärkas så att de inte utvecklar sensibilisering (överkänslighet) och allergiska reaktioner. I sitt forskningsprojekt undersöker hon om överföring av olika sorters bakterier till nyfödda kan ha betydelse för utmognaden av barnets immunsystem. Läs mer om vilka bakterier här.

Marianne van Hage

Professor

Fästingbett kan leda till köttallergi, det är en ny form av födoämnesallergi som numer finns över hela världen. Marianne van Hage vill ta fram nya verktyg för att bättre kunna identifiera allergisjukdomar, göra riskbedömningar och förutsäga sjukdomsutveckling samt förbättra behandling.

Michael Björnstedt

Professor

Selen leder till en mängd förändringar i cellerna och det är framförallt tumörer som är resistenta mot vanliga cellgifter som är särskilt känsliga för selen. Michael Björnstedts forskningsprojekt utför både studier i labb och på patienter i kliniska studier. Målet är att utveckla ett helt nytt behandlingskoncept och bota patienter som idag står utan möjlighet till behandling.

Roland Grafström

Professor

Roland Grafström har tagit fram en metod med hjälp av AI för mätning av kemikaliers giftighet. I detta forskningsprojekt breddas analysen till mutationsframkallande och cancerdrivande ämnen. Med AI kan de mäta stora datamängder, snabbt få fram kunskap om kemikaliers giftighet och ersätta forskning med djur.

Susanne Gabrielsson

Professor

Exosomer är små bubblor av cellmembran. Tidigare har Susanne Gabrielsson studerat exosomer kopplade till astma och allergi. I detta forskningsprojekt studeras exosomernas betydelse för urinblåsecancer. Bidrar exosomerna i cancerceller till att cancern sprids?

Tobias Sjöblom

Professor

I detta forskningsprojekt studeras två typer av immuncellssignaturer för att se om de kan förutsäga sjukdomsförloppet hos patienter med tarmcancer. Tobias Sjöblom kommer även att undersöka genuttryck i infiltrerade immunceller i andra typer av cancer, samt se om biomarkörer kan förutsäga behandlingssvar för immunterapier.

Toshima Parris

Docent

Toshima Parris bedriver forskning på trippelnegativ bröstcancer och varför patienter med detta utvecklar resistens mot behandling. Hon studerar hur olika typer av behandlingar påverkar bröstcancerstamceller för att på så sätt kunna förutspå kroppens svar på behandlingar samt utveckla individanpassad terapi.

Urban Arnelo

Adjungerad Professor

Urban Arnelo forskar på förbättrad palliativ behandling för patienter med metastaserad cancer i bukspottkörteln (pankreascancer). Idag är den palliativa behandlingen ofta begränsad till cellgiftsbehandling (kemoterapi) medan studier visar att behandling med radiofrekvensablation (RFA) teoretiskt kan resultera i att gallflödet kan förbättras och förlänger/förbättrar överlevnaden jämfört med tillgängliga standardbehandlingar.