Projekt: Kliniska studier av svår födoämnes- och luftvägsallergi – från ny klinisk kunskap till nya mekanismer på molekylär nivå
Forskare: Marianne van Hage, professor
Forskningsinstitut: Karolinska Institutet
Anslag: 2024
Köttallergi orsakas av IgE antikroppar mot kolhydraten α-Gal som finns i rött kött. Allergin kan ge upphov till allvarliga reaktionerna som debuterar i regel 2-6 timmar efter köttintaget, vilket skiljer sig från övriga allergiska reaktioner. Allergin orsakas av fästingbett och ökar i frekvens.
Astma är en allvarlig luftvägssjukdom. Molekylär allergologi innebär nya och kliniskt betydelsefulla möjligheter för diagnostik och riskbedömning av luftvägssjukdom.
Med hjälp av epidemiologiska studier och cellbiologiska och immunologiska metoder, samt molekylär allergidiagnostik vill vi öka kunskapen om AGS (α-Gal syndrome) och astma/luftvägsallergi och hitta nya redskap och biomarkörer som i kombination med kliniska data kan hjälpa oss att tidigt identifiera patienterna, göra riskbedömningar, förutsäga sjukdomsutveckling och ge optimal behandling.
Vi har en kliniskt väl karakteriserad kohort av patienter med köttallergi samt tillgång till stora kohorter från vuxna allmänna populationer från olika tidsperioder. Vi vill undersöka prevalens, tidstrender, samsjukligheter, riskfaktorer och mekanismer för AGS. Vi har kvantifierat mängden α-Gal i olika däggdjursprodukter och kommer nu att analysera deras förmåga att ge upphov till en allergisk reaktion. Mekanismen för den fördröjda reaktionen kommer att undersökas.
I födelsekohorten BAMSE kommer vi att kartlägga hur IgE reaktiviteten mot allergena molekyler utvecklas över tiden från barndom till ung vuxen för att kunna förutsäga risk för allergisk astma/rinit samt persisterande allergisjukdom hos unga vuxna. Serum från samma 700 individer som vid 4, 8, 16 och 24 år har analyserats för >100 allergena molekyler.
Vi hoppas att med nya verktyg kunna förbättra identifiering av allergisjukdomarna, göra riskbedömningar och predicera sjukdomsutveckling, vilka kommer att ligga till grund för utveckling av nya förbättrade former av behandling och prevention. Resultaten kommer att leda till att vi får större kunskap om AGS vad beträffar prevalens, tidstrender, samsjukligheter och riskfaktorer och vilka av α-Gal innehållande födoämnen som leder till störst risk för svåra reaktioner samt
mekanismen bakom den fördröja allergiska reaktionen.
Rörande astma/luftvägssjukdom kommer vi att uppnå hur sensibilisering utvecklas över tid från barndom till ung vuxen och vilka sensibiliseringsmönster som är associerade med astma och allergisjukdom. Resultaten ger unika möjligheter att utröna hur sensibilisering utvecklas över tid och vilka sensibiliseringsmönster som är associerade med sjukdom.
Klimatförändringarna leder till att fästingpopulationen ökar, vilken har lett till att den fästingöverförda svåra födoämnesallergin, AGS, har ökat i Sverige och i övriga världen. Detta innebär att vi behöver lära oss mer om AGS och dess riskfaktorer och samsjuklighet.
Kunskapen från projektet kommer att leda till att vi får större kunskap om AGS vilket kommer att leda till en bättre vård för patienterna, förbättrade möjligheter till riskbedömning och prognos samt prevention. I BAMSE kommer vi att lära oss om hur sensibilisering utvecklas över tid och vilka sensibiliseringsmönster som är associerade med astma och allergisjukdom upp till ung vuxen.
Resultaten från större delen av studierna om AGS och BAMSE kommer att direkt vara till nytta för sjukvården och patienter. Sammantaget kommer resultaten från projektet att förbättra vården, behandlingen och livskvaliteten för allergiska patienter samt utgöra grund för tillämpningar inom snar framtid.