Projekt: Kan förenklad diagnostik av mjölkallergi hos barn minska astmautvecklingen och risken för nedsatt lungfunktion?
Forskare: Anna Nopp, docent
Forskningsinstitut: Karolinska Institutet
Anslag: 2024
Bakgrund
Matallergier ökar och ca 3 % av barnen rapporteras lida av mjölkallergi under första levnadsåret. Symtomen varierar
från mild lokal munklåda till svårare symtom som drabbar hela kroppen och många lever med en ständig rädsla för livshotande reaktioner. Mjölkallergi under tidig barndom utgör även en viktig inkörsport för astmautveckling senare i livet. Därför är en korrekt klinisk utredning av barnets mjölkallergi en viktig del för att så effektivt som möjligt förebygga astmautveckling.
Forskningsprojektets delar
Projektet består av tre delar som syftar till att utvärdera om ett laboratorietest, CD-sens, kan förbättra diagnostiken och behandlingsuppföljningen av mjölkallergiska barn och ersätta/minska antalet provokationer med mjölk. I de diagnostiska studierna jämförs resultaten från orala mjölkprovokationer med färsk eller tillagad mjölk med resultaten från CD-sens analysen i ett blodprov på laboratoriet och i behandlingsstudierna undersöks två olika varianter av oral immunterapi med mjölk eller tillagad mjölk. Behandlingseffekten utvärderas därefter med en oral provokation med färsk mjölk parallellt med CD-sens analysen i ett blodprov på laboratoriet. I den tredje delen kommer djupgående studier av basofilens roll och funktion vid allergisk inflammation och astma att studeras för att möjliggöra ytterligare förbättringar av CD-sens metoden och därmed tillgodose hälso- och sjukvårdens krav för bredare
precisionsdiagnostikverktyg.
Mål med projektet
Jag hoppas att projektet ska leda till en bättre möjlighet att diagnosticera, behandla och bota mjölkallergiska barn och ungdomar. En tidig korrekt diagnos och anpassad behandling kan även minska risken för utveckling av andra allergiska sjukdomar såsom astma och försämrad lungfunktion. Vår förhoppning är att studierna av celler ska tillföra kunskap som kan användas för att utveckla nya diagnostiska metoder, noga studera och införa redan tillgängliga laboratorieanalyser samt kunna behandla och på sikt bota mjölkallergiska barn och ungdomar. Vi hoppas att dessa studier även ska tillgodose hälso- och sjukvårdens krav för bredare verktyg för precisionsdiagnostik.
Nyttan med forskningen
Den nya kunskapen som genereras av dessa studier är avgörande för att optimera och vägleda framtida individuella
behandlingsstrategier och göra det möjligt att utveckla ny precisionsdiagnostik vid matallergi. Resultaten blir därför
viktiga ur flera perspektiv; daglig patientvård med optimering av befintliga diagnostiska metoder och läkemedelsanvändning, inom forskning och utveckling av nya behandlingsstrategier inklusive kliniskt beslutsstöd, samt inom hälsoekonomi.
Resultaten från studierna om diagnostik kan införas inom 1-2 år, resultaten från behandlingsstudierna inom 3-5 år medan resultaten från grundforskningen om basofilens roll och funktion kan få betydelse för patienterna på längre sikt.