Samtidigt som matallergi ökar i Sverige har forskning på området gett oss större insikt om bakomliggande mekanismer samt bidragit till bättre behandlingsmetoder. Ett av de forskningsprojekt med allergiska barn i fokus som Cancer- och allergifonden stödjer, drivs av Anna Nopp. Hon forskar på sambandet mellan små barns mjölkallergi och risken att utveckla astma senare.
Vi har ställt några frågor till Anna Nopp för att bland annat höra vilka råd hon ger till föräldrar med allergiska barn samt vilka utmaningar allergiforskningen har.
Cirka tre procent av barn i Sverige lider av mjölkallergi under första levnadsåret. Symtomen varierar från mild lokal munklåda till svårare symtom som drabbar hela kroppen och många lever med en ständig rädsla för livshotande reaktioner.
Anna Nopp, docent vid Karolinska Institutet inom klinisk forskning, forskar på mjölkallergi och leder forskningsprojekt ”Kan förenklad diagnostik av mjölkallergi hos barn minska astmautvecklingen och risken för nedsatt lungfunktion?”.
Hon ser att mjölkallergi under tidig barndom utgör en inkörsport för astmautveckling senare i livet. Men om mjölkallergin utreds kan det minska risken för utveckling av astma.
För föräldrar som redan har barn med mjölkallergi, vilka är de mest effektiva strategierna för att hantera dessa allergier i vardagen?
– Barn som har en fastställd diagnos av allergi mot ett specifikt livsmedel ska följa de råd som behandlande läkare ger.
Hur viktigt är det att tidigt utreda allergier hos barn, och hur kan det påverka barnets långsiktiga hälsa och livskvalitet?
– Matallergi är ofta förknippat med stor rädsla och ångest över att få en svår allergisk reaktion. Det begränsar barnets vardag och sätt att leva men det påverkar även barnets familj, vänner skola och barnomsorg. Det är av stor vikt att verkligen utreda om barnet har en matallergi för att därefter göra en plan för om barnet ska börja äta maten, om den ska undvikas eller om allergi kan behandlas. De barn som har en diagnostiserad allvarlig allergi ska få möjlighet att anpassa vardagen för att på bästa sätt klara den. De barn som efter utredning visar sig tåla maten kan leva utan begräsningar i kosten och rädsla för allvarliga allergiska reaktioner.
Av alla de upptäckter du har gjort i din forskning, vilka rön anser du är mest avgörande för att informera allmänheten och varför?
– Det är viktigt att uppmärksamma allmänheten på att det är många olika faktorer och professioner utöver de som är direkt synliga för patienten och som bidrar till att utveckla vården. Min forskning syftar till att ta reda på hur immunsystemet fungerar vid allergiska sjukdomar och utveckla nya metoder som kan användas för att lättare och mer effektivt diagnostisera allergiska sjukdomar. Dessa metoder används även för att följa hur olika behandlingar fungerar. Ofarliga, noggranna och objektiva metoder öppnar upp för möjligheten att testa, mäta och följa nya behandlingsstrategier och på så sätt skapa underlag för att kunna utvärdera om och hur behandlingen fungerar.
Vilka är de största utmaningarna inom allergiforskning idag?
– Som alltid vid forskning så är stabil och långsiktig finansiering en av de hörnstenar som måste finnas eftersom forskning och utveckling tar lång tid. En annan viktig hörnsten är åtkomst till patienter. Vården har en mycket pressad situation att fullfölja de kliniska åtagandena till regionen men om tid och resurser inte frigörs för forskning och utveckling så kommer verksamheten aldrig att utvecklas och möjligheten att bättre och effektivare ta hand om allergiska patienter stannar upp och avtar.
Vilka områden inom allergiforskning ser du fram emot att utforska mer i framtiden?
– Jag ser precisionsmedicin som ett område där det finns stor utvecklingspotential och där min forskning passar väl in. Jag ser fram emot att fortsätta utveckla metoder för att förfina diagnostiken och möjligheten att ge varje patient rätt behandling för att minska allergisjukdomarna samt att utforma nya strategier som gör det lättare att leva med allergi.
Hur tror du att forskare och kliniker skulle kunna samverka bättre för att förbättra vården och behandlingen av barn med allergier och astma?
– Det är oerhört viktigt med samverkan mellan forskning och klinik och mellan olika forskningsområden och professioner för att kunna göra så stor nytta som möjligt för de som lever med allergisjukdomar. Möjligheten och förmågan att kunna se på komplexa sjukdomar från många olika håll och med olika perspektiv ökar potentialen att lösa gåtan med allergier.
Vilken roll spelar miljö- och livsstilsfaktorer i utvecklingen av allergier hos barn, och vad kan föräldrar göra för att minska dessa risker?
– Det är viktigt att barn får en varierad kost. Barn ska inte undvika mat i förhoppningen om att minska risken att utveckla allergier utan bör tvärtom regelbundet äta olika typer av livsmedel. Detta stämmer väl in med Livsmedelsverkets riktlinjer. Det är dock viktigt att barn som redan har en fastställd allergidiagnos mot ett specifikt livsmedel följer de råd som behandlande läkare ger.
Läs mer om den forskning Anna Nopp leder här.
Förutom att stödja forskning hjälper Cancer- och allergifonden ekonomiskt utsatta barnfamiljer med allergiska barn. Mellan 2021 och 2023 har vi beviljat stöd till 32 familjer med sjuka minderåriga barn, varav 18 barn med allergier. Vi har beviljat stöd för sådant som lindrar allergin, som allergidammsugare, tvättmaskin (när man delar tvättstuga med grannar med husdjur), kvalsterskydd och liknande.