Framtidens astmavård: ny forskning och förhoppningar

foto på en inhalator och läppsyl

Astma är oftast kopplat till allergier och kan vara ganska knepig att hantera eftersom den visar sig på olika sätt hos olika personer. Ellen Tufvesson leder forskningsprojektet ”Inflammatoriska biomarkörer vid allergisk astma – koppling till kliniska fenotyper och cellulära mekanismer” som undersöker biomarkörer för att se om de kan säga något om vilken typ av astma en person har samt utforska nya bakgrundsorsaker som ger upphov till astma.

Porträttbild på Ellen Tufvesson
Foto: Tove Smeds

Ellen Tufvesson och forskningsgruppen kommer att titta på människor med astma, både de som är allergiska och de som inte är det, och göra olika tester för att förstå hur sjukdomen ser ut hos dem.

Målet är att förstå varför astma ser olika ut hos olika människor, få kunskap om olika typer av astma och hur de uppstår. Genom att förstå detta bättre är förhoppningen att detta kan leda till bättre behandlingar i framtiden, samt nya sätt att behandla astma på individnivå.

Vilka resultat har hittills framkommit i ditt forskningsprojekt?

Vi har studerat allergisk astma och vissa celltyper som inte vanligtvis studeras i astma. Bland dessa har vi funnit att neutrofiler (som är en typ av vita blodkroppar) är mer aktiva hos astmatiker med lite svårare allergisk astma, och denna typ av cell har man inte tidigare kopplat till astma på det viset.

Vad vill du och din forskningsgrupp åstadkomma – vad kommer resultatet att kunna användas till? 

Vi hoppas kunna definiera vad som sker i lungorna hos allergi- och astmapatienter och på så vis kunna hitta nya behandlingsvägar som tidigare inte varit kända.

Hur kan resultatet av er forskning hjälpa patienterna, rent konkret?

Även om det för många astmatiker finns bra behandling idag, så är det ändå en grupp av dessa patienter som har en svår allergisk astma som inte är hjälpta av dagens mediciner. Vi hoppas kunna karakterisera denna grupp ytterligare och kanske hitta nya behandlingsstrategier.

När i tiden tror du att resultaten från er forskning kommer att komma patienter till nytta?

Inom några år hoppas vi att vi ska ha en bättre förståelse för astma och kanske ha kunnat definiera nya biomarkörer som man ska avläsa för att få en korrekt behandlingseffekt.

Har du några tips till personer med astma eller föräldrar med barn med astma?

Mitt tips till dem är att se till att få en ordentlig utredning så att en heltäckande klinisk förståelse kan skapas av deras luftvägar.

Vad var det som fick dig att bli forskare? Hur väcktes intresset för just ditt område?

Jag är otroligt fascinerad av hur kroppen fungerar. Den är väldigt komplex, och det är väldigt många cellbiologiska och fysiologiska mekanismer som ska fungera tillsammans, och oftast gör det. Vi måste förstå kroppen bättre, och för att sen kunna förstå vad det är som går fel när vissa individer insjuknar i kroniska sjukdomar. Just luftvägarna tycker jag är mest intressanta eftersom de är öppna ut mot omvärlden och ändå inne i kroppen. Detta ger cellerna en miljö som inte finns i andra organ.

Vad tror du om framtiden? Var tror du att vi är om 10 år inom forskningsområdet astma/allergisjukdomar? 

Det händer väldigt mycket inom astma-allergiområdet för tillfället. Man har kommit långt i förståelsen av allergier och specifika allergena komponenter. Det har dessutom kommit nya biologiska behandlingar mot allergi- och astma som har bra effekt hos många individer med svår astma. Detta har gjort att det finns ett nytt tänk inom området som kommer att ge utrymme för nya revolutionerande behandlingsstrategier.

Hur viktigt är stödet från Cancer- och allergifonden för ditt forskningsprojekt?

Hela min forskning finansieras från externa forskningsanslag, så stödet från Cancer- och allergifonden är av väldigt stor vikt för projektet.

Cancer- och allergifonden har möjlighet att stödja forskning på cancer och allergi tack vare gåvor som kommer in till oss från – framför allt – privatpersoner. Har du något du vill hälsa dem?

Stort tack! Det är väldigt värdefullt med de gåvor som skänks för att vi ska kunna bedriva högklassig forskning inom cancer och allergi.

Läs mer om Ellen Tufvessons forskningsprojekt här.