Projekt: Kan förenklad diagnostik av mjölkallergi hos barn minska astmautvecklingen och risken för nedsatt lungfunktion?
Forskare: Anna Nopp, docent
Forskningsinstitut: Karolinska Institutet
Anslag: 2023
Projektets mål är att utvärdera om ett laboratorietest baserat på den basofila granulocyten, CDsens, kan förbättra diagnostiken och behandlingsuppföljningen av mjölkallergiska barn och ersätta/minska antalet provokationer med mjölk. Parallellt kommer djupgående studier av basofilens roll och funktion i blod och vävnad vid allergisk inflammation och astma att studeras för är möjliggöra förbättringar av CD-sens metoden och därmed tillgodose hälso- sjukvårdens krav för bredare verktyg för precisionsdiagnostik.
Matallergier ökar och ca 3 procent av alla barn rapporteras lida av mjölkallergi under första levnadsåret. Symtomen varierar från mild lokal munklåda till svårare symtom som drabbar hela kroppen och många lever med en ständig rädsla för livshotande reaktioner. Mjölkallergi under tidig barndom utgör även en viktig inkörsport för astmautveckling senare i livet. Därför är en korrekt klinisk utredning av barnets mjölkallergi en viktig komponent för att så effektivt som möjligt förebygga astmautveckling och en mer komplicerad och svårhanterad sjukdomsbild med nedsatt lungfunktion senare i livet. Många barn som drabbas av mjölkallergi utvecklar tolerans, det vill säga de ”växer ifrån” sin allergi innan skolåldern men för barn/ungdomar med kvarstående mjölkallergi finns idag ingen botande behandling. För att ställa diagnosen mjölkallergi måste sjukhistorien stämma överens med uppmätta allergiantikroppar mot mjölk.
Men allergiantikroppar kan finnas även utan allergiska symptom vilket gör det svårt att ställa en diagnos. De svårigheter som finns att diagnosticera mjölkallergi finns också när man ska avgöra om mjölkallergin har vuxit bort och barnet börjat tåla mjölk. En provokation med mjölk kan ge detta svar men de kan också ge svåra allergiska symtom och tar en hel dag att utföra.
Ett annan sätt att undersöka detta är med CD-sens. CD-sens kan ses som en provokation i ett provrör på laboratoriet, som inte bara berättar om patientens basofila celler reagerar på allergenet eller inte, utan också hur känsliga de är för allergenet.
En noggrann klinisk validering av CD-sens vid allergi som drivs av animaliska livsmedelsproteiner som mjölk behövs dock för att klargöra dess roll vid diagnostik och uppföljning av mjölkallergi. På senare år har det kommit ny kunskap som visar att basofilen har en viktig roll som dirigent av inflammationen och reglering av immunsvaret vid allergi och astma både i blodbanan och ute i vävnaden till exempel luftvägarna. Det behövs därför nya studier som i detalj studerar detta för att därefter använda den nya kunskapen till att förbättra och utforma nya metoder som kan användas för diagnostik, uppföljning av sjukdomsaktivitet samt för att styra behandling med nya biologiska läkemedel.
Projektet består av tre delar som syftar till att utvärdera om ett laboratorietest, CD-sens, kan förbättra diagnostiken och behandlingsuppföljningen av mjölkallergiska barn och ersätta/minska antalet provokationer med mjölk. Parallellt kommer djupgående studier av basofilens roll och funktion vid allergisk inflammation och astma att studeras för att möjliggöra ytterligare förbättringar av CD-sens metoden och därmed tillgodose hälso- sjukvårdens krav för bredare precisionsdiagnostikverktyg.
Den nya kunskapen som genereras av dessa studier är avgörande för att optimera och vägleda framtida individuella behandlingsstrategier och möjliggöra utveckling av ny precisionsdiagnostik vid astma och allergi. Resultaten blir därför viktiga ur flera perspektiv; daglig patientvård med optimering av befintliga diagnostiska metoder och läkemedelsanvändning, inom forskning och utveckling av nya behandlingsstrategier inklusive kliniskt beslutsstöd, samt inom hälsoekonomi.