Docent Helen Kaipe och doktoranden Laia Gorchs forskar vid Karolinska institutet om hur immunceller och fibroblaster interagerar vid bukspottkörtelcancer. De vill göra tumören mottaglig för behandling, där ett sätt kan vara att få kroppens egna immunceller att hitta fram till tumören. Vi har intervjuat forskningsledaren Helen Kaipe här om bukspottkörtelcancer.
Cirka 1 400 personer drabbas varje år av den aggressiva bukspottkörtelcancern. Mer än 80 procent av patienterna uppvisar spridningssjukdom redan när de får diagnosen. Tumörerna är ofta resistenta mot läkemedel och strålning, det är därför ofta ett snabbt förlopp efter diagnos (källor: Socialstyrelsen och Regionala Cancercentrum i Samverkan).
Varför får en person bukspottkörtelcancer?
–Det är inte klarlagt vad som orsakar bukspottkörtelcancer. Hos de flesta som får sjukdomen har den förmodligen uppkommit av en olycklig slump men det finns också vissa ärftliga faktorer samt livsstilsfaktorer som gör att man löper en något större risk att utveckla bukspottkörtelcancer. Cancern uppstår när celler i bukspottkörteln ändras (muterar) vilket leder till att de delar sig okontrollerat.
Kan man göra något för att minimera risken att drabbas?
–Livsstilsfaktorer som kan ge en ökad risk är rökning, fetma och högt alkoholintag. Rökning ger en fördubblad risk att utveckla bukspottkörtelcancer så det skulle jag rekommendera att man låter bli. Hög ålder är också en betydande riskfaktor för att utveckla bukspottkörtelcancer, men det kan man ju inte göra så mycket åt.
Varför är den typen av cancer mer aggressiv än andra cancerformer?
–Tumören svarar inte på behandling med cytostatika och den enda behandling som kan bota cancern är att genomgå en omfattande operation. Tyvärr upptäcks de flesta fall när tumören redan spridit sig till andra organ i kroppen och det är då inte möjligt att operera bort tumören. Den speciella mikromiljön i bukspottkörteltumören, där fibroblaster spelar en viktig roll, bidrar också till att förhindra kroppens eget immunförsvar att upptäcka tumören. Till skillnad från vissa andra typer av tumörer, som till exempel hudcancer, har immunterapi ännu inte visats fungera bra vid bukspottkörtelcancer.
Forskare i Milano har räknat på dödligheten i cancer i Europa år 2022 med hjälp av data från WHO och EU:s statistikdatabas Eurostat. De har kommit fram till att dödligheten i bukspottkörtelcancer beräknas öka med drygt 3 procent under 2022 jämfört med för fem år sedan. Det är då bland kvinnor som ökningen sker medan den är i stort sett oförändrad bland män. Varför ökar antal fall med cancer i bukspottkörteln tror du? Varför just bland kvinnor?
–Hög ålder är en viktig riskfaktor och den generella förväntade ökningen av bukspottkörtelcancer kan bero på att medellivslängden i världen ökar. Idag är det något fler män än kvinnor som drabbas av denna typ av cancer, men jag har svårt att svara på varför ökningen förväntas vara större hos kvinnor än hos män.
Vilka symptom bör man uppmärksamma för att få möjlighet till en snabb diagnos? Andra ger följande tips på symtom: snabb viktminskning, illamående, ont i ryggen som inte är rörelserelaterad, diffus smärta i övre magen, gulsot, blodproppar i djupa vener, nytillkommen diabetes, nedstämdhet/svaghet, förändrad avföring). Har du något att lägga till?
–Det stämmer bra! Man kan dock tillägga att de flesta symptom är vaga och när de uppmärksammas är det stor risk att tumören redan hunnit sprida sig.
Om forskningsprojektet som Cancer- och allergifonden finansierar
Docent Helen Kaipe och doktoranden Laia Gorchs studerar kroppens egna immunförsvar i form av T-celler. Dessa T-celler ska försvara kroppen mot cancer, men vid tumörer i bukspottskörteln hämmas deras aktivitet. Anledningen är att det bildas ett tjockt lager av bindvävceller (cancerassocierade fibroblaster) runt tumörerna som förhindrar att T-celler ens förflyttar sig mot tumörerna. Fibroblasterna förhindrar även kemoterapi.
I sitt forskningsprojekt vill Kaipe och Gorchs dels kartlägga T-celler i olika delar av bukspottskörteltumörer, dels studera sammansättning av olika typer av T-celler dessa delar samt även hur tumörvävnaden påverkar inflödet av T-celler till tumörer. Det är en forskning som Cancer- och allergifonden har stöttat under flera år.
Helen Kaipe om bilden: ”Bilden illustrerar ganska bra att T-cellerna främst är lokaliserade i fibroblast-rika stromat och att få av dessa immunceller är i kontakt med tumörcellerna.”
Mer forskning behövs för att hitta nya behandlingsformer!
Stöd bland annat Helen Kaipe och Laia Gorchs forskning på bukspottkörtelcancer. Ge en gåva här.
