Att fästingar kan sprida TBE eller Borrelia känner de flesta till. Ny forskning visar att fästingbett kan leda till köttallergi. Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, forskar kring detta. En forskning som Cancer- och allergifonden har stöttat under många år. Här berättar Marianne mer om sin forskning kring denna form av födoämnesallergi.
Astma och allergier tillhör de stora kroniska folksjukdomarna och mer än 30 procent av befolkningen är drabbad. En ny form av födoämnesallergi: köttallergi, har upptäckts under det senaste decenniet. Allergin orsakas av IgE-antikroppar mot kolhydraten alfa-gal vilken finns i rött kött, dvs kött från däggdjur. Allergin är starkt förknippad med fästingbett.
Förekommer över hela världen
Köttallergi upptäcktes ursprungligen i ett fästingtätt område i USA och har sedan dessa rapporterats från hela världen. Eftersom alfa-gal även förekommer i däggdjursprodukter, vissa vaccin och gelégodis benämns sjukdomen numer Alfa-gal syndrom.
Professor Marianne van Hage utredde i samarbete med doktor Maria Starkhammar, medicinkliniken Södersjukhuset, 2009 tre fall med misstänkt köttallergi, vilka de kunde koppla ihop med forskningen i USA. I dag har antalet fall ökat och Mariannes studier i Storstockholm inkluderar mer än 200 patienter med Alfa-gal syndrom som har kunnats karaktäriseras väl. Alfa-gal syndromet har även rapporterats från andra delar av Sverige. Hur många som är drabbade i vårt land är oklart.
En ovanlig typ av födoämnesallergi
Det ovanliga med den här födoämnesallergin är att man får försenade symptom; jämfört med till exempel jordnötsallergi där allergiker ofta blir snabbt sjuka.
”Det tar 2–6 timmar efter köttintag innan patienter som lider av köttallergi får allergiska reaktioner, dvs kliande utslag, magsmärtor, illamående eller allergisk chock med blodtrycksfall och svimning. De kan vakna upp på natten av sina besvär. Ungefär hälften av patienterna får den svåraste formen av allergisk reaktion, anafylaktisk chock. Fördröjningen i reaktion gör det svårt för patienten att förknippa den med intag av däggdjursprodukter”, säger Marianne van Hage.
”Dessutom drabbar det framför allt personer i medelåldern, vilket man även har observerat från andra delar i världen. Men den förekommer hos barn”, fortsätter Marianne van Hage.
Forskargruppen har också visat att en viss grupp av köttallergiker, dvs de som är atopiker, har en ökad risk att utveckla allergisk chock. Vidare att det inte räcker med att hetta upp köttet, alfa-gal finns ändå kvar.
”Allergin uppstår när man blivit biten av fästing då dess saliv innehåller alfa-gal. Kroppen kan därefter utveckla allergiantikroppar mot alfa-gal som sedan kan leda till allergiska reaktioner mot däggdjurskött. Har man utvecklat Alfa-gal syndrom så ska man undvika att återigen bli fästingbiten på samma sätt som jordnötsallergiker ska undvika jordnötter. Nivån av IgE-antikroppar mot alfa-gal ökar nämligen efter fästingbett. De flesta fallen av köttallergi ser vi framåt sensommaren, dvs mot slutet av fästingsäsongen”, säger Marianne van Hage.
Stöd forskningen
Blodgrupp B liknar Alfa-gal
Inte alla blir allergiska efter fästingbett och forskare försöker utröna vad det är som avgör vilka som utvecklar köttallergi.
”Det måste därmed finnas någon ytterligare orsak som vi i dagsläget inte känner till”, säger Marianne.
Hon och andra forskare inom området kan se att personer med blodgrupp B och AB sällan förekommer bland de som drabbas. Dessa blodgrupper innehåller en kolhydrat som påminner om alfa-gal. Blodgruppen B skiljer sig enbart från alfa-gal med en sockermolekyl, vilket innebär att kroppen är betydligt mindre benägen att reagera mot alfa-gal. Det är cirka 18 % av Sveriges befolkning som har blodgrupp B och AB. Marianne van Hage fortsätter att försöka lösa köttallergins gåta. ”Vi är mycket intresserade av mekanismerna bakom sjukdomen och varför inte alla drabbas efter fästingbett”.
Stöd från Cancer- och allergifonden
Forskningen kring köttallergi från fästingbett fortsätter, både i Sverige och världen över. Cancer- och allergifonden har stöttat Marianne van Hages forskning på födoämnesallergier ända sedan 2006. 2015 tilldelades hon även Cancer- och allergifondens Miljömedicinska pris för sina studier av svår födoämnesallergi samt förbättrad diagnostik och behandling av allergisjukdom. Lennart Sparell, en av grundarna av Cancer- och allergifonden, kallade då Marianne för en gigant inom allergiforskningen.
”Jag är så glad och tacksam för att Cancer- och allergifonden har stöttat mig under många år och i det här projektet. Jag är mycket stolt och nöjd över att ha tilldelats Cancer- och allergifondens Miljömedicinskapris år 2015”, säger Marianne van Hage.
Hur Alfa-gal syndrom fungerar
Fästingar har kolhydraten alfa-gal i sin saliv samt i mag- och tarmkanal. När en person blir biten överförs fästingens alfa-gal in i människans blodbana. Kroppen kan då bilda IgE-antikroppar motalfa-gal som sedan kan leda till utveckling av köttallergi. Allergin kan leda till kliande utslag, magsmärtor, illamående eller allergisk chock efter köttintag. Fysisk ansträngning, alkohol och inflammationsdämpande värktabletter kan öka benägenheten att reagera.
Alfa-gal finns i rött kött, gelatin, i vissa vaccin (de som innehåller gelatin) samt i vissa läkemedel. Det finns i en mindre mängd i mjölk. Även pälsdjur innehåller alfa-gal som kan leda till att man kan utveckla IgE antikroppar mot alfa-gal (sensibilisering) om man har pälsdjur, men nivån är betydligt lägre jämfört med nivåerna hos köttallergiker.