Både astma och matallergier ökar. Cancer- och allergifonden stöttar och har stöttat många forskningsprojekt som ska ge mer kunskap om astma. Det är forskning kring uppkomstmekanismer, hur den kan lindras och behandlas. Vi vill uppmärksamma forskningen på astma idag på internationella astmadagen. Här kan du läsa om forskningsprojekt ledda av Anna Nopp, Cecilia Andersson, Madeleine Rådinger, Annika Scheynius, Susanne Gabrielsson och Maria Jernmalm.
Mjölkallergi under tidig barndom utgör en viktig inkörsport för astmautveckling senare i livet. Därför är en korrekt klinisk utredning av barnets mjölkallergi viktig för att förebygga astmautveckling och en mer komplicerad sjukdomsbild senare i livet. Anna Nopp, docent på institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, Karolinska Institutet, leder ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet, SciLifeLab på Kungliga Tekniska Högskolan och Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. Via ny teknik analyserar Anna Nopps forskningsprojekt aktiviteten i cellen ”basofila granulocyten” som är involverad i allergiska reaktioner. Cancer- och allergifonden har stött projektet under fyra år. De studerar de tillfällen då basofilens egenskaper förändras, vilket påverkar dess samverkan med andra celltyper. De ser hur den dirigerar den inflammatoriska processen vid ex allergi och astma. Läs mer om Anna Nopps forskning här.
En betydande del av patienter med astma har, trots medicinering, symtom och därmed försämrad livskvalitet. Detta beror till stor del på att vi fortfarande vet mycket lite om vad som sker i lungan. Det är sedan länge känt att mastceller har en nyckelroll vid det allergiska svaret. Cecilia Andersson forskar vid Lunds universitet på hur mastceller påverkar vårt immunförsvar mot virus samt vilken betydelse dessa celler har för de skador som kan uppkomma i slemhinnan i samband med infektioner. Hon undersöker därmed interaktionen mellan mastceller och slemhinnan samt om detta samspel är positivt eller negativt för astmatiker. Att förstå mekanismerna innebär på sikt en möjlighet att inte bara lindra utan också att förhindra uppkomst av sjuklighet samt att utveckla fler och bättre behandlingsstrategier för astma.
– Man brukar lite förenklat dela in astma i två olika huvudgrupper, allergisk och icke-allergisk astma även om det egentligen finns fler typer. Mitt fokus ligger på den allergiska astman och mekanismerna kring den, säger docent Madeleine Rådinger, idag verksam som forskare vid Krefting Research Centre vid Göteborgs universitet, och som har forskat i ämnet i över 15 år.
Madeleine Rådinger tilldelades Cancer- och allergifondens Miljömedicinska priset 2019 för sin forskning kring en av våra stora folksjukdomar, allergisk astma. Madeleines forskning syftar till att öka kunskapen om olika typer av vita blodkroppar som deltar i allergiska reaktioner – bland annat eosinofiler, T hjälpar celler och en ny typ av celler, så kallade ”innata lymfoida celler”, och hur dessa celler regleras och i sin tur, styr allergiska reaktioner.
Många av de barn med eksem som också är överkänsliga/allergiska mot födoämnen utvecklar senare luftvägsallergier som astma och hösnuva. Professor Annika Scheynius forskning vid Karolinska institutet ger ökad kunskap om uppkomstmekanismerna bakom allergisjukdomar som atopiska eksem, astma, hösnuva och födoämnesallergi. Hon har särskilt studerat hur vårt immunförsvar samspelar med olika omgivningsfaktorer såsom allergen och mikroorganismer samt studerat orsakssamband mellan livsstil, miljö och det genetiska arvet för uppkomst av allergi. Flera studier visar att det är oftare kvinnor som har atopiskt eksem och att det är större risk att barnet utvecklar allergi om modern har allergi än om fadern har det.
Exosomer är små bubblor av cellmembran. Tidigare har professor Susanne Gabrielsson vid Karolinska institutet studerat exosomer kopplade till astma, en forskning som Cancer- och allergifonden stöttat. Exosomer är små membranbubblor som alla celler kan släppa ut. De kan skicka information mellan celler. Susanne Gabrielsson studerade proinflammatoriska exosomer i lungan kopplade till astma, för att kunna använda exosomer som sjukdomsmarkörer. Nu studerar Susanne Gabrielsson vidare på exosomer men kopplade till cancer, en forskning som Cancer- och allergifonden också finansierar.
Professor Maria Jenmalm vid Linköpings universitet forskar på uppkomstmekanismerna bakom astma och allergi samt hur immunsystemet hos barn kan stärkas så att de inte utvecklar sensibilisering (överkänslighet) och allergiska reaktioner. I sitt forskningsprojekt undersöker hon om överföring av olika sorters bakterier till nyfödda kan ha betydelse för utmognaden av barnets immunsystem. Maria Jernmalm tilldelades Cancer- och allergifondens Miljömedicinska priset 2013. Läs mer om Maria Jernmalms forskning.