Överkänslighet i luftvägarna för dofter och kemikalier

foto på en inhalator och läppsyl

♦ Cirka 10 procent av den vuxna, svenska befolkningen har luftvägsöverkänslighet mot dofter och kemikalier.

♦ Diagnosen ställs med hjälp av ett så kallat Capsaicintest som är ett inandningstest som framkallar hosta.

Professor Eva Millqvist vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, undersöker ämnet capsaicins inverkan på kronisk hosta. Hon är nu på väg att utveckla ett läkemedel.

Sammanfattning

Överkänslighet i luftvägarna som inte är allergisk representerar ett stort  problemområde där samhället hittills enbart satsat marginella belopp på forskning. Användningen av parfymerade och doftsatta kemiska produkter ökar för varje år. Doftsättning av inomhusluften blir allt vanligare.

Ofta söker patienter sjukvård på grund av luftvägsbesvär utlösta av dofter och andra kemiska ämnen. De vanligaste symptomen är snuva, nästäppa, ögonirritation, hosta och andnöd. Ibland finns också problem med huvudvärk, yrsel, trötthet och illamående. Patienterna kan också försämras av kyla och fysisk ansträngning. Symptomen misstolkas ofta som allergi eller astma men allergitester är negativa och vanlig allergi- och astmamedicin ger dålig hjälp.

Projektbeskrivning

Nervsystemet och olika reflexer bildar ett genetiskt system, skapat för att fungera i balans med omgivningen men överreagerar vid viss påverkan. Vi reagerar normalt med skyddsreflexer på farliga faktorer i vår omgivning. Ett exempel är blinkreflexen. Ammoniak är en av de kemikalier vars ångor möts av reaktioner från luftvägarnas slemhinnor.

Det rör sig om reflexer som i vanliga fall är nyttiga och skyddar oss från farlig påverkan. I oturliga fall blir sådana reflexer för starka. Då kan till och med parfym, avsedd att behaga och attrahera, få motsatt verkan och i stället irritera och distansera. De svårast drabbade flyr fältet och vågar sig i värsta fall knappast ut i vanligt socialt liv. Rädslan att möta dessa dofter kan vara för stor.

Det är frågan om sensorisk hyperreaktivitet. Det är vårt ganska okända ”sjätte sinne”, det kemiska sinnet som överreagerar hos personer med luftvägsöverkänslighet mot dofter och luftburna partiklar från kemikalier.

Eva Millqvists forskningsgrupp har utarbetat ett hosttest – Capsaicintestet – för att ställa diagnosen sensorisk hyperreaktivitet (SHR).

Capsaicin är den heta ingrediensen i spansk peppar (chilli) som får det att brännas i munnen då vi äter stark kryddad mat. Capsaicin lämpar sig utmärkt för test av kemiskt-sensorisk hyperreaktivitet. Hypotesen bakom forskningsidén är att en regelbunden tillförsel av capsaicin ”nedreglerar” capsaicinreceptorerna i luftvägarna (som ger upphov till hosta och luftvägssymptom) på samma sätt som man genom att äta starkt kryddad mat gradvis kan vänja sig och tåla mer.

Med hjälp av avancerad apparatur, bekostad av Cancer- och allergifonden har man visat att de signaler som skickas till hjärnan av doftande ämnen har ett annat mönster vid SHR. Flera studier inom detta område är pågående.

Tolkningen av forskningsresultaten hittills är att vissa grupper av nervreceptorer i luftvägsslemhinnorna är överaktiva vid SHR. Att analysera sådana receptorer i prover från patienter med SHR är ett kommande mål i ett projekt som sker i samarbete med forskare vid Institutionen för laboratoriemedicin vid Universitetssjukhuset i Lund. Detta projekt stöds av Cancer- och allergifonden. På sikt kan förhoppningsvis mediciner som blockerar överaktiva receptorer utprovas.

Forskargruppen vill också verka för att kartlägga användningen av parfymerade produkter samt för att genomföra riktlinjer för sådan användning i hälso- och sjukvården.

Projektets status

Detta är en läkemedelsstudie i Fas II, baserat på ett flerårigt arbete, med ett nyutvecklat läkemedel utan stöd från läkemedelsindustrin. En första ”pilotstudie” visade på goda resultat. Ett pulver i kapslar har tagits fram från ekologiskt odlad chili och utvecklats till en standardiserad produkt med god hållbarhet. Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden. Studien som är pågående, men som fått göra uppehåll cirka halvvägs på grund av Covid-19, beräknas vara avslutad och publicerad 2023.

Alla patienter i studien kommer på regelbundna besök på Sahlgrenska universitetssjukhuset för uppföljning och kontroll. De behandlas i två perioder med kapslar morgon och kväll. En månad innehåller kapslarna capsaicin, en månad placebo (verkningslös cellulosa). Turordningen på om kapslarna innehåller capsaicin eller placebo är dubbel – blind. Varken patient eller läkare/sjuksköterska känner till innehållet. Vid fyra tillfällen bär varje patient en bandspelare under 24 timmar som via ett särskilt dataprogram registrerar antal hoststötar.

Vad du hoppas uppnå med projektet

Vi vill ta fram ett helt nytt biverkningsfritt läkemedel mot kronisk svårbehandlad hosta som är baserat på en naturlig produkt (chili, odlad utan gifter) och som ska vara billigt och lättillgängligt.

Vilken nytta dina studier kan leda till för patienter

Kronisk hosta och känslighet för dofter och kemikalier är utgör ett betydande lidande för en stor grupp människor. Att med ett förhoppningsvis enkelt och biverkningsfritt preparat kunna behandla dessa besvär skulle vara en stor vinst för de patienter som har svåra symptom, ofta under ett stort antal år. Många patienter har utan effekt i åratal använt en rad olika läkemedel, bland annat för astma och magsår. På sikt är sådan behandling inte utan risker och dessutom kostsamt.