Insamlingsstiftelsen Cancer- och allergifonden har beviljat 3,1 miljoner kronor i anslag till 20 forskningsprojekt avseende cancer- och allergisjukdomar, vår tids stora folksjukdomar.
Ungefär 30% av Sveriges befolkning lider av någon form av allergi och var tredje svensk kommer att drabbas av cancer någon gång under sin livstid. Cancer- och allergifonden har verkat sedan 1994 och har genom åren delat ut över 300 miljoner kronor till forskning som främst syftar till att förebygga dessa sjukdomar men även för att hitta mer effektiva och lindrigare behandlingsmetoder.
– Trots att pandemin satt oss i ett tufft ekonomiskt läge är jag oerhört glad att vi ändå kan stödja den svenska allergi- och cancerforskningen även i år, säger Katarina Krzyzinska, verksamhetschef på Cancer- och allergifonden. I dessa tider är det så viktigt att fortsätta stödja forskningen så att vi blir ännu bättre rustade att förebygga, behandla och bota. Förutsättningarna har förändrats för oss alla det senaste året. Men vi kommer att resa oss ännu starkare ur detta, och tillsammans med våra forskare fortsätta kampen mot cancer- och allergisjukdomar.
Chili och capsaicinets inverkan på kronisk hosta
Bland de beviljade projekten märks bland annat framgångsrik forskning om ämnet capsaicins inverkan på kronisk hosta och luftvägsproblem, även kallad sensorisk hyperreaktivitet (SHR) eller doftöverkänslighet. SHR orsakas av starka dofter från till exempel parfymerade produkter, blomdofter, luftföroreningar och cigarettrök. Dofterna triggar igång TRP-receptorerna i luftvägarna. Det framkallar symptom hos den drabbade som hosta, snuva, irritation och ibland en känsla av andnöd. Tillståndet blir aldrig livshotande, men besvären kan bli så allvarliga och påfrestande att det påverkar hela vardagen. En substans som kan lindra besvären är motsägelsefullt nog capsaicin, som är den starka substansen i chili. Professor Eva Millqvist och hennes forskargrupp är nu nära att ta fram ett läkemedel för personer med SHR. Cancer- och allergifonden har varit med och finansierat projektet från start. Läs mer om projektet här»
– Vi har tidigt sett potentialen i många av de forskningsprojekt vi valt att finansiera, när andra institutioner tvärtemot valt bort dessa projekt, säger Mikael Björnstedt, professor i Patologi vid Karolinska Institutet, styrelseledamot och vetenskaplig sekreterare i Cancer- och allergifonden. Idag ser vi att många av de projekten lett till stora forskningsframgångar som kommit patienter till nytta. Att stödja den patientnära forskningen är centralt för oss. Professor Eva Millqvists forskning är ett bra exempel på banbrytande och patientnära forskning som nu är nära att ge de patienter som lider av SHR lindring och ökad livskvalitet.
Forskare och projekt som beviljats anslag
Anslag beviljades jämnt fördelat över cancerforskning (55%) respektive allergiforskning (45%). Anslagen fördelades även jämnt sett till könsfördelning av de huvudsökande; kvinnor (55%) och män (45%).
Professor Marianne van Hage, Karolinska Institutet | Kliniska studier rörande födoämnes- och luftvägsallergi – från sjukdomsmekanismer på molekylär nivå till förbättrad diagnos och terapi.
Professor Eva Millqvist, Sahlgrenska universitetssjukhuset | Inverkan på hosta och luftvägssymtom av capsaicin i kapselform.
Professor Maria Jenmalm, Linköpings universitet | Kan mikrobiella och dietära interventioner till mor och barn förebygga allergiutveckling?
Docent Kristian Dreij, Karolinska Institutet | Genotoxiska interaktioner mellan olika PAH i miljön – underlag för förbättrad cancerriskbedömning.
Docent Hans Grönlund, Karolinska universitetssjukhuset | Individbaserad medicin: immunterapi vid kolorektalcancer.
Professor Joachim Lundahl, Karolinska Institutet | Utveckling av en basophil-on-chip metod för förbättrad diagnostik och behandling av allergiska sjukdomar.
Docent Anna Nopp, Karolinska Institutet | Kan förenklad diagnostik av mjölkallergi hos barn minska astmautvecklingen och risken för nedsatt lungfunktion?
Professor Emeritus Tina Dalianis, Karolinska Institutet | Studier på humant papillomvirus (HPV) och andra markörer för skräddarsydd behandling vid huvudhalscancer och barncancer.
Docent Anders Näsman, Karolinska Institutet | Studier på diagnostiska och prognostiska markörer i huvudhalscancer, med fokus på orofaryngeala carcinom (OPC) och maligna spottkörteltumörer (MST)
Professor Anders Österborg, Karolinska Institutet | Precisionsbehandling vid lymfoida tumörer: från nya targets och drogutveckling, via translationella kliniska studier, till real-world analyser.
Professor Eva Sverremark-Ekström, Stockholms universitet | Allergiutveckling och immunologisk profil i relation till tarmens miljö – longitudinella och experimentella studier.
Professor Håkan Mellstedt, Karolinska Institutet | ROR1-en målstruktur för cancerbehandling.
Docent Madeleine Rådinger, Göteborgs universitet | Immunsystemet vid astma – translationella och mekaniska studier.
Professor Christine Wennerås, Sahlgrenska universitetssjukhuset | Den eosinofila granulocytens betydelse som immunreglerande cell vid hälsa och sjukdom.
Professor Jan-Inge Henter, Karolinska Institutet | Samband mellan histiocytoser och cancer.
Docent Guro Gafvelin, Karolinska Institutet | Karakterisering av husdjursallergener för förbättrad diagnostik och miljömätningar.
Professor Mikael Björnstedt, Karolinska Institutet | Nya selenbaserade strategier för behandling av resistent cancer.
Professor Roland Grafström, Karolinska Institutet | Toxikogenomisk kartläggning av mutagenter och carcinogener.
Docent Ingrid Hedenfalk, Lunds universitet | Ovarialcancer – tidig detektion och målstyrda behandlingar.
Professor Susanne Gabrielsson, Karolinska institutet | Exosomers roll i cancerprogression och hur de kan användas som biomarkörer i cancer och allergi.
Ansökningsprocess, kriterier och bedömning
Samtliga ansökningar granskas av Cancer- och allergifondens bedömningskommitté som leds av fondens vetenskapliga sekreterare. Kommittén består av sakkunniga som besitter expertis inom olika områden och som är verksamma i olika delar av landet. Kommitténs sakkunniga bedömer samtliga ansökningar individuellt och oberoende av varandra genom att poängsätta ett antal kriterier enligt en fastställd mall.
De kriterier som ingår är bland annat originalitet, vetenskaplig skicklighet och genomförbarhet. Därefter rapporterar de sakkunniga in sin bedömning för respektive ansökan till Cancer- och allergifondens kansli som sammanställer en scoresumma genom att lägga samman resultat från de enskilda bedömarna. På så sätt graderas ansökningarna, och sammanställningen utgör grunden till styrelsens beslut om tilldelning av forskningsanslag. Anslag beviljas inte till regelrätta djurförsök.