Projekt: Kan mikrobiella och dietära interventioner till mor och barn förebygga allergiutveckling?
Forskare: Maria Jenmalm, professor
Forskningsinstitut: Linköpings universitet
Anslag: 2025
Om projektet
Vilken sjukdom gäller dina studier?
Allergi och astma hos barn.
Den ökande förekomsten och svårighetsgraden av astma och allergisk sjukdom i industriländer med marknadsekonomi anses till stor del orsakas av en minskad exponering för olika mikrobiella stimuli och en minskad kvot mellan intag av ω-3-fettsyror och ω-6-fettsyror, vilket kan resultera i en onormal utmognad av immunsystemet tidigt i livet.
Hur kommer du att genomföra projektet?
Vi kommer i två olika interventionsstudier att undersöka om:
1) Tillförsel av probiotika (den mjölksyraproducerande tarmflorebakterien Lactobacillus reuteri) och ω-3-fettsyror före
och efter födseln kan förebygga allergisk sjukdom via påverkan av moderns och barnets immunsvar, inklusive på
epigenetisk nivå.
2) Tillförsel av bakterier från mammans vagina och tarm till kejsarsnittsförlösta nyfödda kan öka mångfalden i barnens
tarm- och munflora samt förebygga allergier genom att understödja utveckling av immunologisk tolerans.
Vad hoppas du uppnå med projektet?
Vi hoppas kunna identifiera ny interventionsstrategier för att förebygga utveckling av allergier hos barn.
Våra hypoteser är:
– Moderns mikrobiella omgivning och kost under graviditeten och de bakterier som överförs från mor till barn vid en
vaginal förlossning har stor betydelse för utmognaden av barnets immunsystem, som via epigenetiska mekanismer
ger effektivare toleransutveckling.
– Tillförsel av probiotiska laktobaciller och ω-3-fettsyror, särskilt redan från den period av graviditeten då barnets
immunsystem börjar formas, kan stimulera denna toleransutveckling.
Vilken nytta kan dina studier leda till för patienter och inom vilken tidsram?
Verksamma förebyggande åtgärder, vilka saknas idag, krävs för att allergi-epidemin ska kunna bekämpas. Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och medför stort lidande och stora kostnader för samhället.
Kartläggning av hur den immunologiska interaktionen mellan mor och barn påverkas av mikrobiella faktorer kan identifiera
framgångsrika allergiförebyggande åtgärder, som kan börja tillämpas inom tio år. Om tillförsel av bakterier från mammans vagina och tarm till kejsarsnittsförlösta nyfödda kan öka mångfalden i barnens tarm- och munflora och förebygga allergiutveckling skulle detta kunna implementeras i förlossningsvården.