Projekt: Kan cirkulerande mastcellsprogenitorer eller FceRI+ monocyter förutsäga framgångsrik allergen immunoterapi?
Forskare: Jenny Hallgren Martinsson, docent
Forskningsinstitut: Uppsala universitet
Anslag: 2025
Om projektet
Vilken sjukdom gäller dina studier?
Vårt forskningsprojekt fokuserar på svåra allergier mot björk- och gräspollen. Björk- och gräspollenallergi är vanligt
förekommande och drabbar runt 30% av befolkningen i Sverige. Detta innebär ett stort lidande och negativ påverkan på familje- och arbetslivet för miljontals individer. Mest vanligt är symptom från ögon, näsa och svalg men ibland utlöses även allergisk astma. Allergen immunterapi är en populär behandling för de som har de svåraste symptomen men alla blir inte hjälpta.
Hur kommer du att genomföra projektet?
Vår forskargrupp är experter på att analysera immunceller med en teknik som kallas för flödescytometri.
Med hjälp av denna metod planerar vi att analysera de immunceller som enligt våra tidigare studier relaterar till sjuklighet hos dem med allergisk astma. Vi kommer att undersöka patienter med björk- och gräspollenallergi före, ca 2 veckor och ett år efter start av behandling med allergen immunterapi. När de kommer till sjukhuset kommer vi att undersöka dem noga kliniskt t.ex. undersöka hur stora allergiska problem de har och om de har nedsatt lungfunktion.
Vid samma besök kommer vi även att ta blod- och näsborstprover. Från dessa prover kommer vi att isolera celler och undersöka dem med flödescytometri. De immunceller vi främst kommer att fokusera på är några som kallas för mastceller och monocyter.
Vad hoppas du uppnå med projektet?
Vi hoppas att våra studier kommer att identifiera biomarkörer som kan förutsäga om en viss person har stor chans att
bli hjälpt av allergen immunterapibehandling innan de faktiskt startar behandlingen. Detta kan både bespara patienten onödigt lidande och spara resurser för samhället.
Vi vill även identifiera biomarkörer som kan hjälpa till att tala om ifall en specifik patient har blivit hjälpt av allergen immunterapibehandlingen eller inte. Detta för att veta när man kan avsluta behandlingen och ifall behandlingen bör återupptas. Detta är också viktig information för patienten som kan få veta hur försiktig hen måste vara under pollensäsongen.
Vilken nytta kan dina studier leda till för patienter och inom vilken tidsram?
Vi hoppas att våra studier kommer att hjälpa patienter med svår pollenallergi genom att de ska kunna få veta hur stor chans de på individnivå har att bli hjälpa av allergen immunterapibehandling. Dessutom hoppas vi att projektet ska
kunna leda till att de som genomgår behandling med allergen immunterapi ska kunna få veta om behandlingen verkar
fungera eller inte.
Vi hoppas att kunna få tydliga resultat med denna studie inom ca 2-3 år och att efter ytterligare mer fokuserade projekt på en större mämngd patienter att de identifierade biomarkörerna ska kunna användas i praktiken inom 5-10 år.