Projekt: Kliniska implikationer av sensibilisering mot kolhydraten α-Gal
Forskare: Marianne van Hage, professor
Forskningsinstitut: Karolinska Institutet
Anslag: 2025
Om projektet
Vilken sjukdom gäller dina studier?
Födoämnesallergi och allergisk inflammation.
Patienter med IgE mot kolhydraten α-Gal kan utveckla den svåra födoämnesallergin, α-Gal-syndromet (AGS). AGS kan
ge upphov till allvarliga allergiska reaktionerna som debuterar ca 2-6 timmar efter köttintaget, vilket skiljer sig från övriga allergiska reaktioner. En koppling mellan IgE mot α-Gal och åderförkalkning i kranskärlen har nyligen rapporterats. Sensibilisering mot α-Gal orsakas av fästingbett och ökar i frekvens i hela världen.
Hur kommer du att genomföra projektet?
Projektet kommer att genomföras i
1) patientprover från vår välkarakteriserade AGS-kohort och friska kontroller där vi kommer att bestämma frekvenser och fenotypiska egenskaper hos α-Gal-specifika B-celler;
2) mekanismer för den fördröjda födoämnesreaktionen kommer bl. a. att undersökas med extracellulära vesiklar från patienter som intagit rött kött eller vegetarisk föda (kontroller) och med basofilaktiverings test och
3) i patientprover från prof.
Ulf Hedins Biobank of Karolinska Endarterectomies (BiKE) kohort bestående av patienter med åderförkalkning i kranskärlen, bosatta i StorStockholm, ett område som geografiskt överlappar med fästingen Ixodes ricinus utbredningsområde, genom att bestämma IgE-sensibilisering mot α-Gal hos dessa patienter och länka svaren till grad av stenos och symptom samt i prover från hjärtfriska individer från samma område. Projektet bygger på min forskargrupps stora
expertis rörande immunsvar mot α-Gal och AGS, dels på vår kompetens inom cellbiologi, immunologi och molekylär
allergologi.
Vad hoppas du uppnå med projektet?
Eftersom IgE antikroppar mot α-Gal kan leda till AGS men även utgöra en riskfaktor för kranskärlssjukdom behöver vi
få en ökad förståelse för det specifika humorala immunsvaret mot α-Gal, vilket vi hoppas uppnå med detta projekt.
Svaret öppnar möjligt att finna en behandling för AGS.
Vi behöver även öka vår kunskap om varför reaktionen efter
intag av däggdjurskött är fördröjd, vilket vi hoppas att resultaten i ansökan kommer att leda till.
Vidare kommer vi att kunna svara på frågan om patienter med kranskärlssjukdom bosatta i StorStockholm, ett område som geografiskt överlappar med fästingen Ixodes ricinus utbredningsområde, i högre utsträckning är sensibiliserade mot α-Gal än hjärtfriska individer från samma område och om dessa patienter har en svårare med kranskärlssjukdom jämfört med
icke α-Gal sensibiliserade kranskärlssjuka patienter.
Forskningsprogrammet är vidareutveckling av förra årets projekt
och utförs i samarbete med excellenta forskare inom området.
Vilken nytta kan dina studier leda till för patienter och inom vilken tidsram?
Klimatförändringarna leder till att fästingpopulationen ökar, vilken har lett till att sensibilisering mot α-Gal och den
fästingöverförda svåra födoämnesallergin, AGS, har ökat i Sverige och i övriga världen. Dessutom har en koppling
mellan IgE mot α-Gal och arterioskleros i kranskärlen nyligen rapporterats.
Dessa insikter kräver en bättre förståelse
av de α-Gal-specifika B-cellssvaren, eftersom dessa individer löper risk för att utveckla AGS och kronisk inflammation
(arterioskleros) i kranskärlen. Vidare kan ökad kunskap om den fördröjda reaktionen vid AGS bana väg för utvecklingen av läkemedel mot AGS.
Slutligen kan undersökningen om svenska patienter med kranskärlssjukdom, boendes i ett område som geografiskt överlappar med fästingen Ixodes ricinus utbredningsområde, i högre grad är IgE sensibiliserade mot α-Gal än hjärtfriska individer från samma område, visa om IgE mot α-Gal utgör en riskfaktor för kranskärlssjukdom. Resultaten kommer inom snar framtid förbättra vården för AGS patienter och individer som är sensibiliserade mot α-Gal.