Marianne van Hage

Projekttitel: ”Kliniska studier av svår födoämnes- och luftvägsallergi – från nya mekanismer på molekylär nivå till nya biomarkörer”

Namn på forskare: Marianne van Hage

Titel: Professor

Kategori: allergi

Kliniska studier av svår födoämnes- och luftvägsallergi – från nya mekanismer på molekylär nivå till nya biomarkörer

Vilken sjukdom gäller studien: Födoämnes- och luftvägsallergi.
En ny form av födoämnesallergi, köttallergi, har under det senaste decenniet upptäckts, som orsakas av IgE antikroppar mot kolhydraten α-Gal som finns i rött kött. Allergin kan vara svår att upptäcka då de allvarliga reaktionerna är fördröjda och debuterar i regel 2-6 timmar efter köttintaget, vilket skiljer sig från övriga allergiska reaktioner. Allergin är starkt förknippad med fästingbett och förkommer numer över hela världen. På grund av klimatförändringar har fästingpopulationen ökat under de senaste åren, vilket gör att allt fler drabbas av AGS.

Astma är en allvarlig och kronisk funktionsnedsättande luftvägssjukdom som drabbar mer än 300 miljoner människor världen över. Ungefär 10% av den svenska befolkningen lider av astma och cirka 80% av astma som diagnostiserats hos barn och 50% hos vuxna tillhör den allergiska fenotypen. Idag finns diagnostik som gör det möjligt att mäta IgE antikroppar mot enskilda allergena molekyler (molekylär allergologi), som ger svar på huruvida patienten är genuint sensibiliserad mot allergenkällan eller om IgE antikropparna är riktade mot allergena molekyler med hög risk för svåra reaktioner. Detta innebär nya och kliniskt betydelsefulla möjligheter för diagnostik.

Hur ska projektet genomföras: Vi vill med hjälp av cellbiologiska och immunologiska metoder, analys av proteomet och metabolomet (proteiner i ämnesomsättningen) samt molekylär allergidiagnostik öka kunskapen om AGS och astma/luftvägsallergi och hitta nya redskap och biomarkörer som i kombination med kliniska data kan hjälpa oss att tidigt identifiera patienterna, göra riskbedömningar, förutsäga sjukdomsutveckling och ge optimal behandling. Vi har en kliniskt väl karakteriserad kohort av patienter med köttallergi. Vi vill kvantifiera mängden α-Gal i däggdjursprodukter för att kunna informera patienter om vilka av dessa födoämnen som leder till risk för svåra reaktioner. Mekanismerna bakom den fördröjda reaktionen är fortfarande oklar och kunskap behövs. Vi vill undersöka om den beror på att små bubblor av cellmembran, exosomer, även kallade extracellulära vesiklar, är involverade i transporten av α-Gal samt om mängden α-Gal på dessa partiklar kan användas som markör för sjukdomens svårighetsgrad. Eftersom inte alla individer som blir fästingbitna utvecklar ett IgE svar mot alfa-Gal, kommer de immunmodulerande effekterna av proteiner i fästingen och dess saliv att undersökas på molekylär nivå hos AGSpatienter och jämföras med friska kontroller.

BAMSE är en stor populationsbaserad födelsekohort. Jag tillhör BAMSE-teamet och ansvarar för allergianalyserna. Vi kommer att kartlägga hur IgE reaktiviteten mot allergena molekyler utvecklas över tiden från barndom till ung vuxna för att kunna förutsäga risk för allergisk astma/rinit samt persisterande allergisjukdom hos unga vuxna. Serum från samma 700 individer som vid 4, 8, 16 och 24 år har analyserats för >100 allergena molekyler från ca 48 allergenkällor. Resultaten ger unika möjligheter att utröna hur sensibilisering utvecklas över tid och vilka sensibiliseringsmönster som är associerade med sjukdom.

Forskargruppen har stor erfarenhet och kompetens inom molekylär allergologi och cellbiologi. Vi har relevanta immunologiska metoder och humana cellsystem uppsatta.

Vad vi hoppas uppnå med projektet: Att med nya verktyg kunna förbättra
identifiering av allergisjukdomarna, göra riskbedömningar och predicera sjukdomsutveckling samt utveckla nya förbättrade former av behandling.

Nyttan för patienter: Kunskapen från projektet kommer att leda till nya diagnostiska test, förbättrade möjligheter till riskbedömning och prognos samt nya bättre behandlingsmetoder. Resultaten kommer att förbättra vården, behandlingen och livskvaliteten för allergiska patienter samt utgöra grund för tillämpningar inom snar framtid.