Hur kan vi hjälpa kroppens immunceller att hitta fram till tumören?

Söker ny kunskap om tumörspecifika T-celler vid bukspottkörtelcancer

Projekttitel: ”Tumör-infiltrerande T-celler i pankreascancer och kemokiners roll vid immuncell-tumör interaktioner”

Namn på forskare: Helen Kaipe

Titel: PhD, Docent

Kategori: cancer

Populärvetenskaplig sammanfattning

Ökad förståelse för hur immunceller och fibroblaster interagerar i bukspottkörtelcancer – kan vi hjälpa kroppens immunceller att hitta fram till tumören?

Bukspottkörtelcancer är en av de mest aggressiva typerna av cancer, där 5-års överlevnaden endast är ca 5% med en medelöverlevnad på 6 månader efter diagnos. Vanligtvis upptäcks tumören för sent för att kunna opereras och är oftast resistent mot kemoterapeutiska droger vilket leder till metastaser. Runt tumören bildas ett tjockt lager av bindvävceller, fibroblaster, som kan förhindra kemoterapi och kroppens egna immunceller från att nå fram för att döda tumörcellerna. En stor utmaning ligger i att göra tumören mottaglig för behandling, där ett sätt kan vara att påverka immuncellers förmåga att migrera mot tumörcellerna.

Kroppens eget immunsystem har potential att döda cancerceller, där T-celler spelar den viktigaste rollen, men miljön i tumören kan hämma T-cellers funktion. T-celler kan återfå förmågan att döda tumörceller efter blockering av så kallade ”check-point inhibitorer”, en behandling som visat sig vara effektiv vid hudcancer och vissa typer av lungcancer men tyvärr inte vid bukspottkörtelcancer. Vi har tidigare visat att fibroblaster från bukspottkörteltumörer har förmåga att hämma T-cellers aktivitet på flera sätt, bland annat genom att öka uttrycket av receptorer för check-point inhibitorer. Förutom den direkta immunhämmande effekten på vårt immunsystem, är vår hypotes även att fibroblaster i tumörens miljö kan förhindra att T-celler förflyttar sig mot tumörcellerna. Migration av celler sker med hjälp av signalmolekyler, så kallade kemokiner, som på ett sofistikerat sätt guidar och styr cellernas riktning vid förflyttning i vävnad. Tidigare studier antyder på att vissa kemokiner kan öka medan andra kan minska T-cellers förmåga att ta sig fram till tumörceller, men en komplett bild saknas.

Syftet med vår studie är dels att undersöka T-celler i olika delar bukspottkörteltumörer från patienter, där vi studerar sammansättning av olika typer av T-celler i centrala och perifera delar av tumören samt i normal intilliggande vävnad. Vi undersöker även hur utsöndring av ett 40-tal olika kemokiner från tumörvävnad relaterar till inflödet av T-celler till tumören. Detta genom att studera T-cellers lokalisering i tumören med hjälp av immunhistologisk infärgning av celler i vävnaden. Vävnaderna analyseras med ett program som genom maskininlärning kan detektera T-celler i olika delar av tumörvävnaden och mäta var de befinner sig i förhållande till de maligna cellerna. T cellernas lokalisering i tumörvävnaden relateras sedan till nivåer av olika kemokiner och kemokinmönster. Vår förhoppning är att resultaten kommer ge oss ny kunskap om tumör-specifika T-celler vid bukspottkörtelcancer och om hur deras förmåga att förflytta sig mot tumörceller regleras.

Med den snabba utvecklingen av T cells-baserade immunterapier, som chimeric-antigen- receptor (CAR) T-celler och check-point inhibitorer, kommer det vara viktigt att öka kunskapen om hur immuncellers förmåga att nå fram till tumören påverkas. En ökad förståelse för hur fibroblaster i tumören reglerar immunceller och ny kunskap om hur kemokiner reglerar cellmigration i tumörer skulle kunna leda till att nya immunterapier kan utvecklas på sikt.