Projekt: Tumör-infiltrerande T-celler i pankreascancer – fibroblasters och kemokiners roll vid immuncell-tumör interaktioner
Forskare: Helen Kaipe, docent
Forskningsinstitut: Karolinska Institutet
Anslag: 2023
Bukspottkörtelcancer är en av de mest aggressiva typerna av cancer, där 5-års överlevnaden endast är ca 9% med en medelöverlevnad på 6 månader efter diagnos. Vanligtvis upptäcks tumören för sent för att kunna opereras och är oftast resistent mot kemoterapeutiska droger vilket leder till metastaser. Till skillnad från flera andra typer av cancer har immunterapi ännu inte visat sig vara en effektiv behandling. Runt tumören bildas ett lager av bindvävceller, fibroblaster, som kan förhindra kemoterapi och kroppens egna immunceller från att nå fram för att döda tumören. T-celler har potentiellt förmåga att döda cancerceller men miljön i tumören hämmar T-cellers funktion. En stor utmaning ligger i att göra tumören mottaglig för behandling, där ett sätt kan vara att påverka T-cellers förmåga att vandra mot tumörceller. Migration av celler sker med hjälp av signalmolekyler, så kallade kemokiner, som på ett sofistikerat sätt guidar och styr cellernas förflyttning i vävnad.
Vi kartlägger immunceller i bukspottkörteltumörer från patienter och våra preliminära data visar att T-celler som potentiellt har förmåga att döda tumörceller finns i tumörvävnaden hos vissa patienter. Vi kommer nu studera dessa T-celler i mer detalj och undersöka om de kan expanderas in vitro för att i framtiden utveckla T-cellsterapier. Vidare undersöker vi hur utsöndring av kemokiner från tumörvävnad relaterar till inflödet av T-celler till tumören. Detta genom att studera T-cellers lokalisering i tumören med hjälp av immunhistologisk infärgning av celler i vävnaden. Vävnaderna analyseras med ett program som genom maskininlärning kan detektera T-celler i olika delar av tumörvävnaden och mäta var de befinner sig i förhållande till de maligna cellerna. Vår förhoppning är att resultaten kommer ge oss ny kunskap om tumör-specifika T-celler vid bukspottkörtelcancer och om hur deras förmåga att förflytta sig mot tumörceller regleras.
Med den snabba utvecklingen av T cells-baserade behandlingar kommer det vara viktigt att öka vår kunskap om hur tumören och dess bindväv påverkar immuncellers förmåga att nå fram till tumören. Ny kunskap om hur kemokiner reglerar cellmigration i tumörer skulle kunna leda till att nya immunterapier kan utvecklas på sikt. Förhoppningen är också att förekomst av tumörreaktiva T-celler ska kunna prediktera ett potentiellt svar på immunterapi och att man genom att selektivt expandera tumörreaktiva T celler ska kunna utveckla nya behandlingsformer