Cancer- och allergifonden beviljar 4,2 miljoner kronor i anslag till 23 patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi.
Det kom i år in rekordmånga ansökningar, 80 stycken. Av dessa beviljas nu 23 projekt anslag från 100 000 kronor och uppåt. Det är 18 forskningsprojekt om cancer och 5 projekt om allergi.
”Antalet ansökningar har varit fler än tidigare år. Det visar på behovet av stöd till forskning på cancer och allergi. Vi noterar dock en sjunkande trend inom ansökningar om allergi. Vi ser många bra translationella projekt i ansökningarna”, säger Mikael Björnstedt, professor i Patologi vid Karolinska Institutet, styrelseledamot och vetenskaplig sekreterare i Cancer- och allergifonden.
Cancer- och allergifonden fortsätter att stötta den viktiga forskningen på bukspottkörtelcancer genom att ge anslag till två projekt på detta område. Bukspottkörtelcancer drabbar idag cirka 1 400 personer om året i Sverige och är en av de riktigt svåra cancerformerna som dessutom ökar världen över. Prognoser pekar på att bukspottkörtelcancer kommer att bli den näst vanligaste orsaken till cancerrelaterad död år 2030 (Onkologi i Sverige, nr 4 2017).
Här är de 23 forskningsprojekt som delar på 4,2 miljoner:
Anders Näsman, docent, Karolinska Institutet
Studier på diagnostiska och prognostiska markörer i huvudhalscancer, med fokus på orofaryngeala carcinom (OPC) och maligna spottkörteltumörer (MST)
Anders Österborg, professor, Karolinska Institutet
Precisionsbehandling vid lymfoida tumörer: från nya targets och drogutveckling, via translationella kliniska studier, till real-world analyser
Anna Nopp, docent, Karolinska Institutet
Kan förenklad diagnostik av mjölkallergi hos barn minska astmautvecklingen och risken för nedsatt lungfunktion?
Asgeir Jakola, professor/överläkare, Göteborgs universitet
Bättre diagnostik av hjärntumörer med flytande biopsier
Caroline Nordenvall, docent, Karolinska Institutet
Registerbaserade studier av kolorektalcancer utgående från Swedish Colorectal Cancer Registry
Christine Wennerås, professor, Göteborgs universitet
Kan infektion med den fästingburna bakterien Neoehrlicha mikurensis leda till lymfomutveckling?
Christofer Juhlin, bitr. överläkare och docent, Karolinska Institutet
Klinisk implementering av TERT-analyser: Mot effektivare prognostisering och behandling av sköldkörtelcancer
Eva Sverremark-Ekström, professor, Stockholms universitet
Tarmflora, immunologisk profil och allergiutveckling hos barn och ungdomar
Hans Grönlund, docent, Karolinska Institutet
Individbaserad Medicin: immunterapi vid cancer
Helen Kaipe, docent, Karolinska Institutet
Tumör-infiltrerande T-celler i pankreascancer – fibroblasters och kemokiners roll vid immuncell-tumör interaktioner
Håkan Mellstedt, professor, Karolinska Institutet
ROR1 och fraktalkinreceptorerna befrämjar utvecklingen av individanpassad målinriktad behandling vid cancer (PrecisionsMedicin)
Ingrid Hedenfalk, professor, Lunds universitet
Ovarialcancer – tidig detektion och evolution av histologiska subtyper och deras mikromiljö
Isabella Artner, PhD, Lunds universitet
Kan bukspottkörtelns utveckling förklara uppkomsten av bukspottkörtelcancer?
Isabelle Magalhaes, docent, Karolinska Institutet
Mesotelinriktad CAR T-cellsterapi för behandling av äggstockscancer
Jenny Hallgren Martinsson, docent, Uppsala universitet
Immunceller som biomarkörer för att identifiera personer med björk- och gräspollenallergi som kan bli botade med allergen immunterapi
Katalin Dobra, professor/överläkare, Karolinska Institutet
Integrerad strategi för individanpassad och målinriktad behandling av lungcancer och lungsäckscancer genom datorstödd tumörgradering, molekylär kartläggning och klinisk validering av biomarkörer
Marco Gerling, med. dr, Karolinska Institutet
Ny behandlingsprincip mot levermetastaser
Maria Jenmalm, professor, Linköpings Universitet
Kan mikrobiella och dietära interventioner till mor och barn förebygga allergiutveckling?
Marianne Van Hage, professor, Karolinska Institutet
Kliniska studier av svår födoämnes- och luftvägsallergi – från nya mekanismer på molekylär nivå till nya biomarkörer
Michael Uhlin, professor, Karolinska Institutet
Gamma Delta T-cellers roll vid cancer och cancerbehandling
Roland Grafström, professor, Karolinska Institutet
Toxikogenomisk kartläggning av mutagener och carcinogener
Susanne Gabrielsson, professor, Karolinska institutet
Extracellulära vesiklar som sjukdomsmarkörer och som måltavla för behandling i urinblåsecancer
Toshima Parris, docent, Göteborgs universitet
Stamceller som mål för behandling av svårartad bröstcancer
Fördelningen mellan kvinnliga och manliga forskningsledare är 14 kvinnliga forskare och 9 manliga forskare.
”Vi är oerhört glada att i år kunna dela ut 4,2 miljoner kronor till forskningen. Det är regelbundna och spontana gåvor till Cancer- och allergifonden som möjliggör denna viktiga utdelning till forskningen. Vi vill rikta ett varmt tack till alla våra givare”, säger Emilie Bravo, generalsekreterare för Cancer- och allergifonden.
Kriterier och bedömning
Samtliga ansökningar granskas av Cancer- och allergifondens bedömningskommitté. Kommittén består av sakkunniga som besitter expertis inom olika områden och som är verksamma i olika delar av landet.
De kriterier som bedöms är bland annat forskningsprojektets originalitet, vetenskaplig skicklighet, relevans till cancer och/eller allergi och genomförbarhet. Cancer-och Allergifondens forskningsanslag får inte användas till regelrätta djurförsök.
Kommitténs arbete resulterar i ett förslag som presenteras för stiftelsens styrelse som fattar beslut om anslag.