Ingen tjänar på att skrämma cancerpatienter

Håkan Mellstedt

Vi hörde av oss till professor Håkan Mellstedt, en av våra cancerforskare, för att ställa frågan hur cancerpatienter kan påverkas under rådande coronakris.

Det har förekommit en del rubriker och inlägg i olika former som handlar om att cancerbehandlingar skjuts på framtiden på grund av coronaviruset. Stämmer det?

Nej, det stämmer inte. Det som kan innebära en skillnad nu under coronakrisen avser cancerpatienter som får medicinska behandlingar som orsakar kraftig nedsättning av immunförsvaret. I en del fall kan man ge dessa patienter en annan behandling som inte har lika stor inverkan på immunsystemet. Anledningen är förstås att minska risken om patienten skulle smittas av coronaviruset. Kirurgiska behandlingar av cancerpatienter påverkas inte mer än vad som kan ske i vanliga fall. Patienter som genomgår utredningar, som inte ännu fått någon cancerdiagnos påverkas inte heller i någon större utsträckning av rådande omständigheter. Det är däremot oroande om patienter med symtom inte söker vård som normalt, vilket verkar kunna ske nu.

Däremot kan olika kirurgiska insatser för patienter som har andra åkommor, som inte är akuta, skjutas upp. Det innebär inte att behoven försvinner, utan det betyder att vi skjuter ett växande berg av olika operationer och ingrepp framför oss, som måste hanteras på ett bra sätt i framtiden.

Är det något särskilt som cancerpatienter ska tänka på nu under coronakrisen?

Det är egentligen inget särskilt, förutom de allmänna restriktionsregler som gäller för alla andra. Men för de cancerpatienter som måste fortsätta med intensiva medicinska behandlingar som medför en försvagning av immunförsvaret gäller en mer strikt isolering för att undvika coronasmitta. Det är inte så många, men den gruppen är mer utsatt än övriga grupper av cancerpatienter.

Antalet som söker vård för hjärtinfarkt sjunker drastiskt just nu. Jämfört med samma period 2015 till 2019 så har det i år skett en minskning med 25 procent i hela Sverige och i region Stockholm är minskningen hela 40 procent. Kan det bero på rädsla att smittas av coronaviruset på sjukhus som en del spekulerar? Och innebär det i så fall att antalet som söker vård för misstänkta cancerdiagnoser också minskar?

Det finns uppenbarligen en viss risk. Säkra uppgifter har vi dock inte och jag hoppas verkligen att det inte är så. Det brukar vara färre som insjuknar i hjärtinfarkter under kriser. Människor lever alltid under en mer eller mindre pressande social stress som minskar under kriser. Nu under coronakrisen till exempel arbetar många hemifrån, vilket även innebär minskad restid och mer flexibel tid i hemmet. Det kanske minskar det allmänna stresspåslaget och därmed även riskerna för hjärtinfarkt.

Har cancervården förändrats på annat sätt med anledning av corona?

Till viss del eftersom en del fysiska möten ersätts med telefonmöten istället, men provtagningar sker som vanligt.

Det pratas mycket om att vi kommer att gå en ny verklighet till mötes efter coronatiden, att coronapandemin till exempel är en katalysator för digitaliseringen. Hur tror du att det blir – tror du till exempel att fysiska patientmöten kommer att minska i antal och ersättas mer permanent av digitala möten?

Risken för det är tyvärr stor. Jag anser att det är bra med personliga besök och möten. Det är mycket som man riskerar att missa om det mesta sker på distans, digitalt eller per telefon. Jag tror inte att man kan effektivisera bort de positiva delarna av det personliga mötet.

Vi alla sätter en stor tilltro till att flockimmuniteten till slut ska lösa läget med coronakrisen. Hur ser framtiden ut om vi inte uppnår s.k. flockimmunitet?

Det här viruset verkar kanske inte uppföra sig helt som andra virus. Alla utgår från att vi kan få flockimmunitet, men vi vet ännu inte hur effektivt och långvarigt det blir. Vi har förmodligen en lång tid av restriktioner framför oss. Men jag är försiktigt optimistisk eftersom kurvan verkar vara på väg att plana ut i Stockholm där smittan bredde ut sig först. Det förfaller se positivt ut fast troligtvis kan vi inte veta säkert förrän möjligtvis om ett halvår.

Avslutningsvis, vad är viktigast att tänka på när man pratar om cancer och coronaviruset?

Att inte överdriva och orsaka skrämselpropaganda angående coronavirusets inverkan. Att påminna om att samma rekommendationer som gäller alla andra gäller även cancerpatienter. Ingen tjänar på att skrämma cancerpatienter.


Professor Håkan Mellstedt är specialist i allmän internmedicin, hematologi och onkologi. Professor Håkan Mellstedt arbetar vid Karolinska Institutet. Forskningsmässigt arbetar han med att utveckla nya behandlingsmetoder vid cancer, framför allt monoklonala antikroppar, cancervaccin och små kemiska molekyler som specifikt målsöker cancerceller. Professor Håkan Mellstedt är internationellt engagerad inom cancerforskning och har varit president för den stora europeiska organisationen ESMO (European Society for Medical Oncology).