Nu har pollensäsongen startat i Sverige. En säsong som är väldigt jobbig för många pollenallergiker. Cancer- och Allergifonden stödjer ett helt nytt forskningsprojekt kring pollenallergi: ” Immunceller som biomarkörer för att identifiera personer med björk- och gräspollenallergi som kan bli botade med allergen immunterapi”. Projektet leds av Jenny Hallgren Martinsson, docent vid Uppsala universitet, som för första gången får finansiering av Cancer- och Allergifonden. Hon vill ta reda på vilka björk- och grässpollenallergiker som skulle kunna ha nytta av allergivaccin för sin allergi. Läs om Jenny Hallgren Martinssons forskningsprojekt och vår intervju med henne här.
Det har blivit vanligare med björk- och gräspollenallergi. Så mycket som en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige drabbas. Att lida av pollenallergi kan påverka en persons livskvalitet både i hemmet och på jobbet. Personer med pollenallergi kan behöva undvika vissa områden eller aktiviteter under perioder med hög pollenhalt, och kan också behöva ta medicin för att lindra symtomen.
Jenny Hallgren Martinsson beskriver lidandet i sin forskningsansökan:
”Mest vanligt är symptom från ögon, näsa och svalg men ibland utlöses även allergisk astma.”
I forskningsprojektet ”Immunceller som biomarkörer för att identifiera personer med björk- och gräspollenallergi som kan bli botade med allergen immunterapi” utreder Jenny Hallgren Martinsson om det går att använda förekomsten av vissa typer av immunceller i blodet för att förutsäga effekten av allergen immunterapi (allergivaccination) hos patienter med björk- och gräspollenallergi. Projektet sker i samarbete med Sara Wernersson från SLU och Andrei Malinivschi och Christer Janson vid Uppsala Universitet/Akademiska sjukhuset i Uppsala.
”Allergen immunterapi är en populär behandling för de som har de svåraste symptomen men upp till en femtedel av de som behandlas blir inte hjälpta. Tyvärr är det på individnivå fortfarande omöjligt att förutsäga vilken person som kan bli hjälpt av allergen immunterapi. Detta vill vi förändra! Vi hoppas att våra studier ska leda till att fler björk- och gräspollenallergiker kan botas med allergen immunterapi och att de som ändå inte kan bli hjälpa slipper att gå igenom denna långa och dyra behandling”, säger Jenny Hallgren Martinsson.
Mer om forskningsprojektet ur ansökan:
”Vår forskargrupp är experter på att analysera immunceller med en teknik som kallas för flödescytometri. Med hjälp av denna metod planerar vi att analysera de immunceller som enligt våra tidigare studier relaterar till sjuklighet hos dem med allergisk astma. Vi kommer att undersöka patienter med björk- och gräspollenallergi före och ett år efter start av behandling med allergen immunterapi. När de kommer till sjukhuset kommer vi att undersöka dem noga kliniskt t.ex. undersöka hur stora allergiska problem de har och om de har nedsatt lungfunktion. Vid samma besök kommer vi även att ta blodprover och prover från slem från lungan som de får hosta upp. Från dessa prover kommer vi att isolera celler och undersöka dem med flödescytometri. De immunceller vi främst kommer att fokusera på är några som kallas för mastceller och monocyter.”
Vilka resultat har hittills framkommit i ditt forskningsprojekt?
Detta är ett helt nytt projekt som handlar om att undersöka om förekomsten av förstadieceller till mastceller (eller andra immunceller som vi även kommer att undersöka) kan förutsäga om behandling med allergen immunterapi har god chans att lyckas samt vilka som riskerar att få biverkningar från behandlingen. Vi håller på att inkludera patienter och planera provtagning så än har vi inga resultat från just denna studie.
Vad vill ni åstadkomma – vad kommer resultatet att kunna användas till?
Vi hoppas att man i framtiden kommer att kunna testa om en viss patient har god chans till lyckad allergen immunterapi eller inte med ett enkelt blodprov.
När i tiden tror du att resultaten från din forskning kommer att komma patienter till nytta?
Inom 5–10 år kanske.
Har du några tips till pollenallergiker nu, inför eller under, pollensäsongen?
Det är viktigt att börja behandlingen någon vecka innan du brukar få symptom. Om du inte vet så för en symptom-dagbok strax innan säsong och under så kommer du veta bättre nästa år. Om du har svåra besvär, överväg allergen-immunterapi!
Vad var det som fick dig att bli forskare? Hur väcktes intresset för just ditt område?
Av okänd anledning så fascinerades jag av ord som ”laboratorium” och ”experiment” när jag var liten. Mitt favoritprogram på TV var ”vetenskapens värld” och sedan gillade jag naturvetenskapliga ämnen bäst i skolan. Jag har alltid tyckt att det varit häftigt att vara den som först ”vet” någonting och gillar att förstå nya samband och att ta reda på hur saker hänger ihop. Jag pluggade kemi och biologi på universitetet och ville sedan forska inom medicin för att kunna bidra till att genom ökad förståelse motverka sjukdomar.
Vad tror du om framtiden? Var tror du att vi är om 10 år inom forskningsområdet cancer- och allergisjukdomar?
Jag ser ljust på framtiden och tror att vi kommer att veta mer och kunna hjälpa många fler patienter bättre om 10 år. Samtidigt är jag lite rädd att för mycket av finansieringen av forskningen på senare tid ges till tillämpad forskning. Grundforskning behövs för att göra stora banbrytande upptäckter. Denna typ av forskning kan man inte förutse nytta med innan experimenten görs, men vinsten senare är ofta väldigt stor. Projektet som jag fått pengar för av Cancer- och Allergifonden bygger på och har föregåtts av grundforskning kring mastcellers utveckling.
Cancer- och Allergifonden har möjlighet att stödja forskning på cancer och allergi tack vare alla gåvor som kommer in till oss från – framför allt – privatpersoner. Har du något du vill hälsa dem?
Stödet från privatpersoner gör verklig nytta och är jätteviktigt för oss forskare. Forskare i Sverige i dag skulle inte klara sig utan stöd från forskningsfonder som bygger på privata bidrag.