Projekt: Kliniska implikationer av sensibilisering mot kolhydratallergenet α-Gal
Forskare: Marianne van Hage, professor
Forskningsinstitut: Karolinska Institutet
Anslag: 2026
Om projektet
Vilken sjukdom gäller dina studier?
Födoämnesallergi och allergisk inflammation.
Patienter med IgE mot kolhydraten α-Gal kan utveckla den svåra födoämnesallergin AGS. AGS kan ge upphov till allvarliga allergiska reaktionerna som debuterar ca 2-6 timmar efter köttintaget, vilket skiljer sig från övriga allergiska reaktioner.
En koppling mellan IgE mot α-Gal och åderförkalkning i kranskärlen har nyligen rapporterats. Sensibilisering mot α-Gal orsakas av fästingbett och ökar i frekvens i hela världen.
Hur kommer du att genomföra projektet?
Projektet kommer att genomföras i 1) patientprover från vår välkarakteriserade AGS-kohort och friska kontroller där vi
kommer att bestämma frekvenser och omfattande fenotypiska egenskaper hos α-Gal-specifika T och B-celler; och 2) i
patientprover från prof.
Ulf Hedins Biobank of Karolinska Endarterectomies (BiKE) kohort bestående av patienter med åderförkalkning i karotis, bosatta i StorStockholm, ett område som geografiskt överlappar med fästingen Ixodes ricinus utbredningsområde, genom att bestämma IgE-sensibilisering mot α-Gal hos dessa patienter.
Som jämförelse kommer en köns- och åldersmatchad kontrollkohort av individer utan hjärt–kärlsjukdom att analyseras för IgE mot αGal.
Projektet bygger på min forskargrupps stora expertis rörande immunsvar mot α-Gal och AGS, dels på vår kompetens inom cellbiologi, immunologi och molekylär allergologi.
Vad hoppas du uppnå med projektet?
Eftersom IgE-antikroppar mot α-Gal kan leda till den svåra födoämnesallergin AGS och samtidigt utgöra en riskfaktor
för åderförkalkning, behöver vi ökad förståelse för det specifika cellulära och humorala immunsvaret mot fästing och α-Gal, vilket vi avser att uppnå med detta projekt.
Vidare kommer vi att kunna besvara frågan om patienter med åderförkalkning bosatta i Stor-Stockholm, ett område som geografiskt överlappar med fästingen Ixodes ricinus utbredningsområde, i högre grad är sensibiliserade mot α-Gal än hjärtfriska individer från samma område. Vi hoppas att resultaten kan utgöra grund för utvecklingen av en behandling mot AGS.
Forskningsprogrammet är en vidareutveckling av projektet och genomförs i samarbete med framstående forskare inom området.
Vilken nytta kan dina studier leda till för patienter och inom vilken tidsram?
Klimatförändringar har lett till en ökning av fästingpopulationen, vilket i sin tur har bidragit till en ökad sensibilisering mot α-Gal och den fästingöverförda svåra födoämnesallergin AGS i Sverige och globalt.
Dessutom har en koppling mellan IgE mot α-Gal och åderförkalkning i kranskärlen nyligen rapporterats. Dessa fynd understryker behovet av en bättre förståelse för α-Gal-specifika T- och B-cellssvar, eftersom sensibiliserade individer löper risk att utveckla både AGS och kronisk inflammation (arterioskleros) i kranskärlen.
Undersökningen av svenska patienter med kranskärlssjukdom, boende i ett område som geografiskt överlappar med fästingen Ixodes ricinus utbredningsområde, kommer att bidra med viktig kunskap om åderförkalkning, vilket har stor klinisk betydelse.
Sammantaget har fästingpopulation ökat och fästingen har även dokumenterats vara aktiv vintertid vilket leder till att
en stor del av befolkningen är exponerad.
Vi behöver få ökad om immunsvaret mot fästing och α-Gal för kunna hitta en behandling för AGS. Resultaten från dessa studier förväntas inom kort kunna förbättra vården för både AGSpatienter och individer sensibiliserade mot α-Gal.