Projekt: Kan förbättrad diagnostik och behandling av mjölk- och äggallergi minska matallergier och astma hos barn?
Forskare: Anna Nopp, docent
Forskningsinstitut: Karolinska Institutet
Anslag: 2025
Om projektet
Vilken sjukdom gäller dina studier?
Matallergier ökar och ca 3% av barnen lider av mjölk/äggallergi under första levnadsåret. Symtomen varierar från mild munklåda till svårare symtom som drabbar hela kroppen och många lever med en rädsla för livshotande reaktioner. Matallergi under tidig barndom utgör även en viktig inkörsport för astmautveckling senare i livet. Därför är en korrekt klinisk utredning av barnets allergi viktig för att så effektivt som möjligt förebygga vidare progress till astma och nedsatt lungfunktion.
Hur kommer du att genomföra projektet?
Projektet består av tre delar som syftar till att utvärdera om ett laboratorietest, CD-sens, kan förbättra diagnostiken och behandlingsuppföljningen av mjölk/äggallergiska barn och ersätta/minska antalet provokationer med mjölk/ägg. I de diagnostiska studierna jämförs resultaten från orala mjölk/äggprovokationer med färsk eller bakad mjölk/ägg med resultaten från CD-sens analysen i ett blodprov på laboratoriet och i behandlingsstudierna undersöks två olika varianter av oral immunterapi med färsk mjölk eller med bakad mjölk/ägg. Behandlingseffekten utvärderas parallellt med CD-sens analysen i ett blodprov på laboratoriet. I den tredje delen kommer djupgående studier av basofilens roll och funktion vid allergisk inflammation och astma att studeras för att möjliggöra ytterligare förbättringar av CD-sens metoden.
Vad hoppas du uppnå med projektet?
Jag hoppas att projekten ska leda till en bättre möjlighet att diagnosticera, behandla och bota mjölk/äggallergiska barn och ungdomar. En tidig korrekt diagnos och anpassad behandling kan även minska risken för utveckling av andra allergiska sjukdomar såsom astma och försämrad lungfunktion. Vår förhoppning är att studierna av celler ska ge ny kunskap som kan användas för att utveckla nya diagnostiska metoder samt att noga studera och införa redan tillgängliga laboratorieanalyser. Vi hoppas att dessa studier även ska tillgodose hälso- och sjukvårdens krav för bredare verktyg för precisionsdiagnostik.
Vilken nytta kan dina studier leda till för patienter och inom vilken tidsram?
Den nya kunskapen som genereras av dessa studier är avgörande för att optimera och vägleda framtida individuella behandlingsstrategier och göra det möjligt att utveckla ny precisionsdiagnostik vid matallergi. Resultaten blir därför viktiga ur flera perspektiv; daglig patientvård med optimering av befintliga diagnostiska metoder och läkemedelsanvändning, inom forskning och utveckling av nya behandlingsstrategier inklusive kliniskt beslutsstöd, samt inom hälsoekonomi. Resultaten från studierna om diagnostik kan införas inom 1-2 år, resultaten från behandlingsstudierna inom 3-5 år medan resultaten från grundforskningen om basofilens roll och funktion kan få betydelse för patienterna på längre sikt.