Projekttitel: ”Kan mikrobiella och dietära interventioner till mor och barn förebygga allergiutveckling?”

Namn på forskare: Maria Jenmalm

Titel: Professor

Kategori: allergi

Populärvetenskaplig sammanfattning

Bakgrund

Immunsystemet hos ett barn kan drivas antingen mot tolerans för främmande ämnen mot sensibilisering (överkänslighet), vilket kan ge allergiska reaktioner. Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn. Astma har stor betydelse för barns psykologiska och kroppsliga välmående och medför stora kostnader för samhället. Det vanligaste allergiska symptomet hos små barn är atopiskt eksem. Många av de barn med eksem som också är sensibiliserade mot födoämnen utvecklar senare luftvägsallergier som astma och hösnuva – den så kallade allergiska marschen.

Den ökande förekomsten och svårighetsgraden av astma och allergisk sjukdom i industriländer med marknadsekonomi anses till stor del orsakas av en minskad exponering för olika mikrobiella stimuli och en minskad kvot mellan intag av ω-3-fettsyror och ω-6-fettsyror, vilket kan resultera i en onormal utmognad av immunsystemet tidigt i livet. De flesta studier som undersökt de bakomliggande mekanismerna har fokuserat på den mikrobiella miljön de första levnadsåren. Dock talar nya bevis från både våra egna och andras studier för att den gravida moderns mikrobiella omgivning samt de bakterier som överförs från mamman till barnet vid en vaginal förlossning är av stor betydelse för programmering av barnets immunsystem.

Epigenetiska mekanismer, ärftliga förändringar i genutttryck som sker utan förändringar i DNA-sekvenser, ett slags cellulärt minne, kan vara av stor vikt här. Immunreglerande gener hos barnet kan aktiveras eller tystas genom exempelvis förändrad DNA-metylering, vilket kan påverka genuttryck och utveckling av sjukdom senare i livet.

Genomförande av projektet

Vi kommer i två olika interventionsstudier att undersöka om:
1) Tillförsel av probiotika (den mjölksyraproducerande tarmflorebakterien Lactobacillus reuteri) och ω-3-fettsyror före och efter födseln kan förebygga allergisk sjukdom via påverkan av moderns och barnets immunsvar, inklusive på epigenetisk nivå.
2) Tillförsel av bakterier från mammans vagina och tarm till kejsarsnittsförlösta nyfödda kan öka mångfalden i barnens tarm- och munflora samt understödja utveckling av immunologisk tolerans.

Hypoteser

– Moderns mikrobiella omgivning och kost under graviditeten och de bakterier som överförs från mor till barn vid en vaginal förlossning har stor betydelse för utmognaden av barnets immunsystem, som via epigenetiska mekanismer ger effektivare toleransutveckling.
– Tillförsel av probiotiska laktobaciller och ω-3-fettsyror, särskilt redan från den period av graviditeten då barnets immunsystem börjar formas, kan stimulera denna toleransutveckling.

Betydelse: Verksamma förebyggande åtgärder, vilka saknas idag, krävs för att allergi-epidemin ska kunna bekämpas. Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och medför stort lidande och stora kostnader för samhället. Kartläggning av hur den immunologiska interaktionen mellan mor och barn påverkas av mikrobiella faktorer kan identifiera framgångsrika allergiförebyggande åtgärder. Om tillförsel av bakterier från mammans vagina och tarm till kejsarsnittsförlösta nyfödda kan öka mångfalden i barnens tarm- och munflora och förebygga allergiutveckling skulle detta kunna implementeras i förlossningsvården.

Kommunikationsplan

Resultaten kan få väsentlig betydelse för rådgivning vid bl a barnavårdscentraler och skolhälsovård, för handläggning av allergiska barn i sjukvården samt är av betydande intresse för allmänheten. När resultaten är verifierade och godkända för vetenskaplig publicering, kommer de att presenteras bl a i populärvetenskapliga föredrag i patientföreningar, intervjuer och populärvetenskapliga tidskrifter, exempelvis Forskning och Framsteg. Vi har i många år prioriterat sådana aktiviteter och har fått betydande erfarenhet.

Jag presenterade exempelvis min forskning vid Forskartorget på Bokmässan september 2012 för Vetenskapsrådets räkning och på LiU:s populärvetenskapliga vecka oktober 2012, 2015-2019 samt Forskning i Framkant september 2013. Ett populärvetenskapligt föredrag har valts ut att sändas i Kunskapskanalen, se föredraget här.