Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Cirka 30 procent av all cancer som drabbar kvinnor är bröstcancer och 20 kvinnor insjuknar varje dag. Prognosen att överleva sjukdomen har förbättrats mycket under de senaste årtiondena. Det är till stor del regelbundna hälsokontroller och mammografi som bidrar till tidig upptäckt av sjukdomen. Men även utveckling av nya behandlingar och efterbehandlingar har ökat chansen att överleva bröstcancer.
Professor Lisa Rydén har lång och gedigen erfarenhet av bröstcancer. Under Cancer- och allergifondens senaste ansökningsperiod för forskningsanslag beviljades ett av hennes forskningsprojekt medel för första gången. Projektet handlar om att ta fram en ny metod som ska minska onödiga kirurgiska ingrepp på bröstcancersjuka patienter.
— Hej professor Lisa Rydén! Vad innebär ditt forskningsprojekt för bröstcancerpatienter?
— I och med de förbättrade utsikterna för överlevnad är det viktigt att undersöka hur behandlingsinsatserna vid bröstcancer kan förbättras, både kirurgiskt och medicinskt. En stor anledning är att kunna minska behandlingsinsatser med kända biverkningar, utan att äventyra det medicinska resultatet, att kunna erbjuda en reducerad och individuell behandling för varje patient. I det här fallet handlar det om att minska andelen patienter som behöver genomgå kirurgisk lymfkörtelbiopsi (som innebär att ta ett vävnadsprov via ett kirurgiskt ingrepp) för att ta reda på om bröstcancern spridit sig till armhålans lymfkörtlar. Idag genomgår alla bröstcancerpatienter biopsi, även fast det endast är knappt 30% som har lymfkörtelmetastaser. Vårt forskningsprojekt bidrar till att ta fram metoder för att diagnosticera lymfkörtlar utan kirurgi, så att patienterna ska slippa genomgå det kirurgiska ingreppet.
Mer specifikt innebär projektet att vi skapar ett webbaserat beslutsstöd, baserat på artificiell intelligens (AI), för att kunna förutsäga risken för lymfkörtelmetastaser. Det är ett verktyg som ska kunna användas i dialogen mellan behandlande läkare och patient. Metoden har stor potential att minska andelen biopsier med ca en tredjedel.
— Vilka biverkningar kan en biopsi orsaka?
— Alla kirurgiska ingrepp innebär en risk. För bröstcancerpatienten innebär en biopsi en operation under hud, i det här fallet en bit in i armhålan. Direkt efter ingreppet kan svullnad uppstå, men mellan 5–40% får bestående besvär som känselbortfall, och även viss minskad rörelse i armen. Man kan inte helt säkert säga att besvären försvinner med tiden. Med tanke på att ca 70% av alla bröstcancerpatienter inte har metastaser i armhålan är det relevant att kunna utesluta spridning utan kirurgiskt ingrepp, så att patienten därmed även slipper eventuella biverkningar.
Det finns dessutom en samhällsekonomisk aspekt i projektet. Vi håller på att utveckla ett webbaserat gränssnitt tillsammans med ett medicintekniskt mjukvarubolag för att kunna testa idén i en prospektiv studie. Vi kommer även göra en hälsoekonomisk undersökning. Det innebär att man även tydligt kommer att kunna se vad man kan spara rent ekonomiskt på färre operationer, men även konsekvensen för patienten om man missar en eventuell spridning.
— Det kan alltså finnas en risk att man missar eventuella metastaser utan biopsi?
— Det finns såklart en liten risk, liksom det finns en risk för biverkningar med själva biopsin. I projektet jobbar vi med olika säkerhetsmarginaler – det finns metoder för hur man räknar fram detta så att det ska vara så säkert som möjligt. Men det gäller också att tydligt informera patienten om alla risker. Patienten måste vara välinformerad för att kunna vara delaktig och fatta beslut om sin egen specifika situation.
— Finns det något annat forskningsprojekt inom området bröstcancer, som du inte är delaktig i, som du anser är särskilt intressant att följa?
— Ja, jag tycker det är mycket intressant med de mer mjuka frågorna och att kunna utvärdera dem på ett vetenskapligt sätt. Effekter på lång sikt för patienten, till exempel vilka rehabiliteringsinsatser som ger bäst resultat för patientens hälsa och livskvalitet. Men även andra faktorer som handlar om patientens upplevelser, till exempel om man skulle behöva utveckla en smidigare kontakt med vården etc.
— Det finns en mängd faktorer som i samverkan kan orsakar bröstcancer, bland annat genetiska faktorer. Men det finns även många livsstils- och miljöfaktorer som också har en stor del i utvecklingen av cancersjukdomar. Tycker du att det görs tillräckligt för att förebygga cancersjukdomar idag?
— Frågan om ärftlighet är rätt väl utredd och hanteras på ett bra sätt av sjukvården. Ansvaret för det förebyggande arbetet inom livsstil och miljö ligger däremot inte hos vårdgivaren, utan hos kommuner och regioner. Som jag ser det handlar det om att informera, att medvetandegöra allmänheten om riskerna. Men det handlar även lika mycket om att visa på lösningar, att ge konkreta tips och råd. Ge svar på vad jag själv som individ kan göra för att få hälsosammare levnadsvanor.
Ett par lyckade insatser som bidrar till att förebygga cancer är kampanjer som ”Sola sakta” och insatser för att minska rökning. Det är vida känt hos allmänheten numera att man ska skydda huden genom att undvika solen mitt på dagen och använda täckande kläder för att inte utveckla hudcancer. Vad gäller rökning så har riskerna varit allmänt kända länge. Men de stegvisa samhällsinsatser som gjorts, med rökförbud på krogen, offentliga platser och arbetsplatser, och nu senast uteserveringar bidrar till en minskning av rökning och hjälper därmed till att förebygga cancer.
Andra personliga livsstilsförändringar kan vara svårare att bedriva kampanjer om. Det är till exempel svårt att göra motsvarande kampanjer om övervikt som med rökning. Cancersjukdomar utvecklas under lång tid och därför är det viktigt med riktade insatser, kanske till och med redan i barndomen och via BVC.
— Vad tror du om framtiden? Vad är nästa steg inom cancerforskningen?
— Blodprov kommer att kunna användas i stor utsträckning för att spåra cancer i ett tidigt skede och följa effekten av behandling. I framtiden kan det medföra att man inte kommer att behöva röntga samtliga patienter för uppföljning, det kommer att finnas mer sofistikerade metoder genom blodprovstagning. Det finns metoder för att identifiera fingeravtryck av cancern i ett vanligt blodprov, och redan idag testar man den typen av blodprov för att följa effekten av behandling vid till exempel lungcancer inom ramen för studier.
Det kommer förhoppningsvis även att växa fram fler vetenskapliga metoder för att utvärdera integrativ vård och rehabilitering. (Integrativ medicin avser utveckling och integration av evidensbaserad kunskap från olika alternativa medicinska traditioner för att komplettera den etablerade medicinen. Källa: Wikipedia.) Det är relativt vanligt att till exempel mindfulness lyfts som en harmlös teknik för stresshantering och depressionsbehandling men kan enligt vissa studier vara en metod som till och med kan ha negativa konsekvenser vid behandling av tex depression. Det är viktigt att veta vilka effekter även icke-medicinska behandlingar har för respektive sjukdomstillstånd.
— Vad tycker du att engagerade organisationer och företag borde lyfta nu under bröstcancermånaden?
— Att det krävs en stabilitet och hög kompetens hos vårdgivaren, för patienternas skull och även för forskningen. Betydelsen av en god och stabil vårdgivarorganisation behöver lyftas. Ett bra bröstcentrum med en väl fungerande organisation ska till exempel ha en tydlig rehabiliteringsstruktur och tillgång till forskningssjuksköterska så att forskningen hela tiden kan drivas framåt. Forskningen gagnas om man inkluderar patienten, och inkluderar man patienten gagnas även framtidens patienter.
— Vår organisation är beroende av att engagera allmänheten så att de vill skänka pengar till forskning. Finns det något som du skulle vilja förmedla till våra givare – hur viktig är egentligen en gåva för forskningen?
— Jätteviktig! Även om de stora anslagen finns hos de större organisationerna är det ofta dom mindre anslagen som gör att forskningen kan lyfta och realisera det finstilta, det som tar projektet framåt. Varje anslag – varje gåva, betyder mycket. Det är också ett erkännande för den forskning som jag bedriver. Jag känner ett stort ansvar över att ta emot pengarna och förvalta dem på bästa sätt.
Under oktober månad lyfter vi bröstcancer, både forskning och de som drabbas av bröstcancer och som ramlat genom samhällets skyddsnät.