Bukspottkörtelcancer är en mycket aggressiv och svårbehandlad cancerform som kan drabba människor i alla åldrar, oavsett kön. Sjukdomen har en mycket låg femårsöverlevnad – endast omkring 10 procent – vilket gör den till en av de dödligaste cancerdiagnoserna. För att öka kunskapen och utveckla nya behandlingsmetoder forskar Isabella Artner, docent vid Lunds Universitet, på HOX-geners roll i sjukdomen – ett arbete som Cancer- och allergifonden är med och finansierar.
När man söker efter faktorer som uttrycks i bukspottkörtelcancer men inte i normal vävnad, syns att HOX-generna är mycket mer aktiva i cancern. Dessa gener är sedan tidigare kända för sin roll i utvecklingen av bukspottkörteln och andra organ, framför allt eftersom de är viktiga för celldelning.
– Vi har nu visat att HOX-generna inte bara främjar celldelning i bukspottkörtelcancer, utan också – vilket inte tidigare varit känt – hjälper cancerceller att skydda sig mot kroppens immunförsvar. Att förstå hur detta går till kan vara mycket viktigt för att utveckla nya behandlingsmetoder, säger Isabella.
Hur skiljer sig bukspottkörtelcancer från andra cancerformer – varför är den så svårbehandlad?
– Bukspottkörtelcancer är svårbehandlad framför allt för att den oftast inte ger symtom förrän sent och därför upptäcks när den redan hunnit sprida sig. Tumören växer djupt i kroppen och är svår att se tidigt. Den sprider sig snabbt, ligger nära viktiga blodkärl och har en tät vävnad som gör det svårare för läkemedel att nå fram. Dessutom svarar den sämre på både cellgifter, strålning och immunterapi än många andra cancerformer, säger Isabella Artner.
De största utmaningarna i Isabellas projekt är att kartlägga olika celltyper — både tumörceller och immunceller — och deras interaktioner.
– Detta fungerar bäst med färsk cancervävnad och patientnära immunceller, men sådana prover är svåra att få tag på och kräver nära samarbete med kliniken, etiskt godkännande och god logistik för snabb hantering, säger Isabella.
Målet är att på sikt förstå samspelet mellan immunceller och tumörceller, vilket är centralt för utvecklingen av mer effektiva immunterapier.
– Jag tror att det fortfarande är för tidigt att säga säkert om vår forskning direkt kan bidra till patientanpassad behandling. Däremot har vi sett att HOX-gener är uttryckta i bukspottkörtelcancer med högre andel immunceller och som klassas som mer aggressiv. På så sätt kan vår forskning kanske bidra till att klassificera olika typer av bukspottkörtelcancer och ge bättre förståelse för deras egenskaper, säger Isabella.
Ett viktigt steg i forskningen är att identifiera nya målmolekyler som kan ligga till grund för framtida behandlingar.
– Att identifiera nya målmolekyler är avgörande för att utveckla nya cancerterapier. Eftersom de nuvarande behandlingarna inte fungerar särskilt bra mot bukspottkörtelcancer blir detta ännu viktigare, förklarar Isabella.
Hur snabbt detta kan leda till nya behandlingsmetoder är svårt att förutsäga, men Isabella är hoppfull.
– Det är svårt att säga exakt hur lång tid det kommer att ta innan nya terapier blir tillgängliga, eftersom det beror mycket på kliniska studier och deras framgång. Min förhoppning är dock att om vi kan identifiera tillräckligt många nya målmolekyler, ökar sannolikheten för att nya behandlingar kan utvecklas och bli tillgängliga inom de närmaste 5–10 åren, säger Isabella.
Stödet från Cancer- och allergifonden har varit avgörande för att kunna driva projektet framåt.
– Jag är väldigt tacksam för stödet från Cancer- och allergifonden. Tack vare dessa medel har jag kunnat starta projektet på riktigt, och vi har kunnat publicera våra resultat. Det är viktigt eftersom andra forskare då kan ta del av våra fynd och använda dem för att utveckla nya strategier för behandlingar, säger Isabella.
Hon vill också rikta en särskild hälsning till alla givare som gör forskningen möjlig.
– Jag vill tacka alla givare. Tack vare stödet från Cancer- och allergifonden har det varit möjligt för mig att påbörja mina forskningsprojekt inom bukspottkörtelcancer, säger Isabella.
Avslutningsvis lyfter hon vikten av ökad kunskap hos allmänheten.
– Jag tycker det är viktigt att allmänheten är medveten om att bukspottkörtelcancer ofta ger otydliga symtom. Långvariga matsmältningsproblem bör undersökas noggrant, eftersom ju tidigare cancern upptäcks, desto större är sannolikheten att den kan botas, säger Isabella.