Projekt: Immunfunktion och vaccinsvar hos barncanceröverlevare
Forskare: Anna Nilsson, professor
Forskningsinstitut: Karolinska Institutet
Anslag: 2026
Om projektet
Vilken sjukdom gäller dina studier?
Mina studier rör alla typer av barncancer vilket brukar indelas i leukemier/lymfom, hjärntumörer och barn med solida tumörer. Den gemensamma faktorn är att vi studerar barn som fått behandling som påverkar immunsystemet; cytostatika och radioterapi.
Vi har sett i tidigare studier att framförallt barn som haft leukemier uppvisar ett dåligt antikroppssvar efter vaccination
liksom barn som insjuknade i cancer innan 5års ålder. Vi kommer därför fokusera lite extra på dessa grupper.
Hur kommer du att genomföra projektet?
Delstudie 1: Vi har en kohort om ca 40 barn som behandlats för hög-risk akut lymfatisk leukemi (HR-ALL) där vi samlat in serum för antikroppsnalyser, proteomik samt även PBMC för flödescytometri och cellulära analyser där vi med NGS kommer titta på somatiska mutationer oh VDJ-recombination i B celler.
Vi kommer på detta sätt studera B cells minne och B cellens diversitet. Alla metoder finns uppsatta i mitt och medarbetares lab vid Biomedicum, KI. En heltidsdoktorand arbetar med detta projekt. Etikansökan finns och är godkänd.
Delstudie 2: Vi har en kohort om 180 barncanceröverlevare där vi vill analysera antikroppsnivåer mot HPV och hepatit
efter revaccination vid canceravslut. I samma barn vill vi även mäta antikroppar mot pneumokocker. Labarbetet
består framförallt av ELISA och kommer göras i mitt lab av en ytterligare doktorand.
I samarbete med Folkhälsomyndigheten har vi tillgång till åldersmatchade kontroller. Etikansökan finns och är
godkänd.
Vad hoppas du uppnå med projektet?
Detta projekt kommer generera ny kunskap kring immunologiska långtidseffekter av cytostatikabehandling av barn.
Det är väl studerat att barn under cancerbehandlingen förlorar skyddande antikroppar som erhållits efter vaccination. Men ingen har tidigare studerat B-cellernas förmåga att svara på vaccination genom studier av somatiska mutationer och VDJ rekombination efter avslutad behandling.
Om B cellerna uppvisar defekter över långtid behöver denna patientgrupp säskilda riktlinjer för vaccination och kanske tom substitution av immunoglobuliner för att minska risk för
infektioner.
I uppföljningsstudierna av vaccination efter avslutad barncancerbehandling kommer vi få kunskap kring immunitetsläget i denna grupp. Vi kommer också kunna utvärdera hur dagens riktlinjer kring vaccination efter barncancer efterlevs och vad de resulterar i. En första studie vi genomfört gällande stelkramp visar på betydligt sämre immunitet hos 17-18 åringar som haft barncancer jämfört med kontroller. Om samma mönster finns för övriga vaccin behöver vi ändra våra riktlinjer för att förbättra skyddet upp i vuxen ålder.
Vilken nytta kan dina studier leda till för patienter och inom vilken tidsram?
Inom 2-5 år kan vi ha kartlagt ev immundefekter som cytostatikabehandling ger på antikroppsproducerande celler.
Om detta finns behövs föbättrad uppföljning av vuxna som haft barncancer avseende vaccination och ev substitution av antikroppar (immunoglobulin).
Inom samma tidsram bör vi ha evaluerat immunstatus hos 17-18 åringar efter vaccination och kunnat fastslå om dagens riktlinjer fungerar eller inte. Om dagens riktlinjer inte ger skyddande immunitet behöver vi förändra policy kring tidpunkt för revaccination liksom antal doser. Förmodligen skulle prospektiva studier behövas.