Projekt: Bättre diagnostik av hjärntumörer med vätskebiopsier
Forskare: Asgeir Jakola, professor
Forskningsinstitut: Göteborgs universitet
Anslag: 2025
Om projektet
Vilken sjukdom gäller dina studier?
Vid studerar om vi kan komma till diagnos av hjärntumörer genom såkallade vätskebiopsier (blod, spinalvätska).
Hur kommer du att genomföra projektet?
Vi kommer att fokusera på patienter med elakartade hjärntumörer för att kunna ge dessa patienter ett säkrare och
snabbare alternativ till traditionell diagnostik.
Genom ett enkelt blodprov kan man detektera cirkulerande DNA som tumören släpper ut. Små mängder av dessa ämnen kan analyseras med allt finare metoder, och det finns mycket lovande resultat på detta. I nuläget går projektet ut på att vi jämför resultaten från vätskebiopsier med diagnostik av själva tumören som opereras.
Vad hoppas du uppnå med projektet?
För att få en säkerställd diagnos av de flesta hjärntumörer krävs ett vävnadsprov. I vissa fall görs enbart biopsi (ett stickprov) utan att ta bort tumören, men även sådana mindre ingrepp innebär att patienten måste genomgå en hjärnoperation. Det kräver planering, tid och resurser – med risk att fördröja diagnosen – men viktigast av allt medför varje kirurgiskt ingrepp i hjärnan också en risk för neurologisk skada.
Målet med vår forskning är att kunna erbjuda patienter med misstänkt hjärntumör ett säkrare och snabbare alternativ till dagens diagnostik.
Vår utgångspunkt är att en icke-obetydlig del av patienter kan undvika en hjärnoperation med de risker det medför. För de patienter som ska genomgå operation, och för operatören, kan denna kunskap innan kirurgin leda till beslut som är bättre anpassat den tumörtyp man har framför sig. Till exempel är det viktigt att veta inför operation om tumören är känslig för cellgifter och strålbehandling, för att bättre anpassa kirurgins risk och radikalitet till den aktuella patienten.
Vilken nytta kan dina studier leda till för patienter och inom vilken tidsram?
För de fall där man inte planerar operera bort hela eller delar av tumören, men enbart få fram en diagnos, så vore det av stort värde att få fram diagnosen på ett snabbare och säkrare sätt.
Den tekniska utvecklingen av laboratoriemetoder har gått så pass fort under det senaste decenniet att det nu är möjligt komma till diagnos genom vätskebiopsi; dvs att man kan diagnostisera en hjärntumör genom ett prov av ryggmärgsvätskan eller ett blodprov i stället för att patienten behöver genomgå ett kirurgiskt ingrepp. Detta vill vara ett stort steg framåt inom diagnostiken av hjärntumörer.
Vi uppskattar att man sannolikt kan använda metoden på patienter i diagnostisk syfte inom 5 år.