Projekt: Prognostiska markörer i humant papillomvirus (HPV)-orsakade orofaryngeala carcinom (OPC)
Forskare: Anders Näsman, docent
Forskningsinstitut: Karolinska Institutet
Anslag: 2026
Om projektet
Vilken sjukdom gäller dina studier?
Cancer i halsmandel och tungbas (orofarynxcancer) orsakas ofta av humant papillomvirus (HPV). Dessa HPV-positiva
tumörer har generellt en bättre prognos än HPV-negativa, men 5–10 procent av patienterna drabbas av återfall eller
spridning med mycket dålig överlevnad. Behandling ges idag intensivt till alla, vilket innebär risk för svåra
biverkningar.
Hur kommer du att genomföra projektet?
Vi studerar tumörprover från en stor patientkohort med HPV-positiv tonsill- och tungbascancer i Stockholm.
Med både klassiska patologiska metoder som kombineras med ultramoderna tekniker, som sekvensering och spatiala metoder,
identifierar vi markörer av intresse.
Vi undersöker bland annat virusgenernas uttryck, nedreglering av HLA klass I – ett protein som styr immunförsvarets igenkänning av tumörceller – samt skillnader mellan primärtumörer och återfall. Resultaten kopplas till kliniska data som återfall, överlevnad och behandlingssvar, och valideras i ytterligare patientkohorter i Norden.
Vad hoppas du uppnå med projektet?
Projektet kan leda till nya markörer som gör det möjligt att identifiera patienter med god prognos och därmed erbjuda
dem lindrigare behandling med färre biverkningar.
Samtidigt kan patienter med hög risk för återfall identifieras och
behandlas mer intensivt. För patienter som återfaller kan forskningen peka ut nya biologiska mål för framtida
läkemedel.
Vilken nytta kan dina studier leda till för patienter och inom vilken tidsram?
Idag behandlas alla patienter med HPV-positiv orofarynxcancer med lika intensiv strål- och cytostatikabehandling,
trots att majoriteten har god prognos. Detta leder till överbehandling med bestående biverkningar.
Samtidigt återfaller en mindre andel patienter och dessa har mycket dålig prognos utan effektiva behandlingsalternativ. För att kunna individanpassa behandlingen behövs markörer som skiljer ut patienter med god respektive dålig prognos, samt nya
mål för riktad terapi för de som återfaller.
Resultaten har stor klinisk relevans och vissa resultat skulle relativt snabbt kunna införas i rutinsjukvården eftersom
de bygger på tekniker som redan används inom modern patologi. Andra är mer långsiktiga och syftar till att bättre
förstå sjukdomsutvecklingen.