Professor Anders Österborg vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna forskar på att förbättra behandlingen av kronisk lymfatisk leukemi (KLL), även kallat åldersleukemi. I Sverige insjuknar runt 600 personer varje år, men även om diagnosen i regel ännu inte är botbar är man på god väg att omvandla den till en äkta kronisk sjukdom där hopp finns om normal förväntad återstående livslängd.
Vad handlar er forskning om?
Efter att cellgifter numera är borta från behandlingsarsenalen vill vi hitta nya sätt att använda de nya precisionsläkemedlen på bästa sätt och i de bästa kombinationerna. Vi vill förebygga uppkomsten av resistens mot behandlingar. Det stora målet är att ingen längre ska behöva avlida av sjukdomen utan kunna fortsätta leva med den, och ha sjukdomen i bakgrunden, men utan några besvär,
säger Anders Österborg.
Är ni nära ert mål?
Vi har tagit viktiga steg mot vårt mål. Man kan inte riktigt lova det, men chansen är stor, för väldigt många, att det faktiskt kan bli på det sättet,
säger Anders Österborg.
Hur har er forskning hjälpt de som lider av lymfatisk leukemi?
Prognosen vid KLL har under de sista 10-15 åren förbättrats dramatiskt. Vi kortar numera ner behandlingstiden, hittar bättre och bättre kombinationer av de nya läkemedlen och har lärt oss mycket om hur immunsystemet påverkas under modern precisionsbehandling. Inte minst har vi fått nya viktiga nya kunskaper om vaccinering mot till exempel SARS-CoV-2 om man har KLL i botten,
säger Anders Österborg.
Hur skiljer sig tidigare behandling från hur det är idag?
Det första stora steget var att vi slutade använda cellgifter. Även om det var bra behandlingar, så gav de fler biverkningar och i vissa fall större risk för långtidsbiverkningar. Dessutom var resistens mot cellgiftsbaserad behandling allt vanligare. Nu har vi flera olika typer av tablettbaserad precisionsbehandling att tillgå och flera är på gång, liksom nya varianter av de som redan används i rutinsjukvård,
säger Anders Österborg.
Forskningsprojektet har, med gåvor från privatpersoner och företag, kunnat få anslag från Cancer- och allergifonden under flera år. Vad vill du säga till givarna som har gjort att det här är möjligt?
Jag vill säga att det långvariga stöd som vår forskning erhållit via donationerna verkligen har hjälpt till att närma oss vår målsättning att förvandla KLL-sjukdomen till någonting man lever med, med god livskvalitet och förbättrad prognos. Dessa anslag är avgörande för att kunna driva sådan forskning, som är helt beroende av privata donationer,
säger Anders Österborg.