Tips under Almedalsveckan

Almedalsveckan är en mötesplats för samtal om viktiga samhällsfrågor. Cancer- och allergifonden kommer tyvärr inte att vara på plats men vi har ändå spanat in programmet. Här är några av de programpunkter vi tycker låter intressanta. Här listar vi 18 seminarier, vi har delat upp dem under sex kategorier för att göra det mer lättöverskådligt beroende på vad du är intresserad av.

Detta är bara ett urval av alla intressanta samtal som kommer att föras under Almedalsveckan. Som tur är kommer flera av samtalen att livesändas, så även om man inte är i Visby kan man ta del av diskussionerna.

Tips på 18 seminarier i kategorierna:

Ekonomisk utsatthet

Högkostnadsskydd i tandvården”

Arrangör: Praktikertjänst
När, var: Onsdag kl 08:45 till 09:30, Mellangatan 1

Beskrivning
Högkostnadsskydd i tandvården har diskuterats under många år. Samtidigt råder det stor brist på medarbetare i tandvården i många delar av landet. Så löser ett högkostnadsskydd tillgången till en jämlik och patientsäker tandvård i hela landet? Och hur mycket kommer en sådan reform kosta?

Frågan har även letat sig in i Tidöavtalet, alltså det avtal som reglerar en rad olika samarbetsfrågor mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Men den kanske största utmaningen som tandvården står inför är bemanning och kompetensförsörjning. På seminariet presenterar konsultfirman Ramboll en unik rapport om kostnaderna för att införa ett högkostnadsskydd i tandvården och vilka samhällsutmaningar runt tandvården som också behöver upp på den politiska agendan. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Praktikertjänst.

Medverkande:
Urban Englund, Tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst
Anders Jonsson, Cheftandläkare och moderator, Praktikertjänst

”Barnfattigdom i Norden – hur står sig Sverige jämfört med våra grannländer?”

Arrangör: Rädda Barnen
När, var: Onsdag kl 14:00 till 14:40, S:t Hansgatan 1,

Beskrivning:
Jämförelse av nordiska länders arbete med barn i risk för fattigdom eller social exkludering. Vilka åtgärder behövs för att förhindra att fler barn lever i fattigdom?

Hur står sig Sverige i relation till våra nordiska grannar? Vad behöver Sverige göra för att leva upp till sina internationella förpliktelser? Enligt Rädda Barnens barnfattigdomsrapport från 2021 levde 196 000 barn i ekonomisk utsatthet, antingen i hushåll med låg inkomststandard eller försörjningsstöd. Sverige har i enlighet med Agenda 2030 åtagit sig att halvera barnfattigdomen i landet till år 2030 och med stöd i den europeiska barngarantin ska Sverige arbeta för att minska social exkludering, genom att garantera att barn har tillgång till viktiga sociala tjänster. Sverige har också fått kritik av FN:s barnrättskommitté för att barn i socioekonomisk utsatthet inte får sina rättigheter tillgodosedda. Kommittén har gett Sverige tydliga rekommendationer om vissa åtgärder som behöver genomföras för att säkerställa detta.

Medverkande:
Maria Soares Lindberg, Strategisk rådgivare, Rädda Barnen
Sofia Rönnow Pessah, Policyrådgivare EU frågor, Rädda Barnen

”Krisens första offer – tuffare ekonomisk vardag kostar i ohälsa och utanförskap”

Arrangör: Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
När, var: Onsdag kl 15:30 till 16:30, Strandgatan 14, Gotlands museum, ”Fornsalen, Gotlands museum”

Beskrivning:
Vad händer med våra mest utsatta under tider av ekonomiska kris? Och vilka är samhällskonsekvenserna av att vissa fastnar i låga inkomster och fattigdom? Hur kan både individer och välfärdssystem stärkas? Vad säger forskningen och vilka vägar framåt behövs?

Sverige är inne i en tuff ekonomisk tid med snabbt ökade livskostnader och risk för en osäker arbetsmarknad. Som ofta vid kriser är det de som redan har det svårt som drabbas hårdast. Konsekvenserna blir både ökad psykisk ohälsa och ytterligare vidgade klyftor i samhället. Under senare tid har ny kunskap bland annat visat på samband mellan skulder och självmord, att många utrikesfödda män är arbetande fattiga och att ensamstående respektive lågutbildade kvinnor drabbas extra hårt. Välkommen till Fortes seminarium med forskare och aktörer inom området. Hur ser situationen ut för riskgrupper som kan drabbas av den försämrade ekonomin? Vilka är sambanden mellan ekonomiska svårigheter och ohälsa? Vem behöver agera för att motverka krisens effekter?

Medverkande:
Birgitta Jansson, docent i socialt arbete, Göteborgs universitet
Magnus Karlsson, professor, Marie Cederschiöld högskola
Laura Hartman, chefsekonom, LO
Sanna Detlefsen, ordförande, Sveriges stadsmissioner
Cecilia Hegethorn Mogensen, tillförordnad rikskronofogde, Kronofogden
Jonas Björck, generaldirektör, Forte
Helena Blomquist, moderator

Forskning

Spelar det roll hur forskning finansieras i Sverige?”

Arrangör: Entreprenörskapsforum
När, var: Onsdag kl 10:00 till 10:45, B-huset, Uppsala universitet, Huvudentré Cramérgatan 3, ”Sal: B23”

Beskrivning:
När forskning kanaliseras genom specialiserde forskningsråd och öppna utlysningar finns möjlighet att styra vilken forskning som ska utföras. Vad gör beroendet av externa medel med svensk forskning?

Den akademiska forskning som bedrivs i Sverige finansieras dels genom anslag till lärosäten, dels genom utlysningar av medel som forskare kan söka. När forskningsmedel kanaliseras genom specialiserade forskningsråd och öppna utlysningar blir det möjligt att styra vilken slags forskning som utförs, och i vilka former forskningen bedrivs. Så kan statliga satsningar på forskning kopplas närmare till politiska mål, och privata finansiärer kan vara komplementärer och pådrivare i forskningssystemet. Men vad gör beroendet av externa medel med svensk forskning? Är forskningsfinansiärerna agendasättare eller rundningsmärken? Får riktade utlysningar genomslag i vilken forskning som utförs i Sverige? Driver utlysningar kvalitet och relevans i svensk forskning? Resultat från ny svensk och internationell forskning om effekterna av riktade utlysningar presenteras. Kan vi få mer viktig forskning utförd genom att förändra hur den offentliga forskningsbudgeten används?

Medverkande:
Anders Broström, vd, docent, Entreprenörskapsforum
Jan Riise, riksdagsledamot, Miljöpartiet
Göran Marklund, direktör, Vinnova

”Framtidens organisation för finansiering av forskning och innovation”

Arrangör: Forskningsfinansieringsutredningen, Arena för forskning och demokrati
När, var: Onsdag kl 13:30 till 14:30, Skeppsbron 24, Joda Bar och kök.

Beskrivning:
Hur ska framtidens organisation för statlig finansiering av forskning och innovation se ut?

Forskningsfinansieringsutredningen leds av regeringens särskilda utredare Ingrid Petersson. Uppdraget är att se över den statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering. Utredningens förslag ska säkerställa att organisationen effektivt stödjer forskning och innovation av högsta kvalitet, är anpassad till samhällsutvecklingen och att den främjar nationella och internationella samarbeten samt tillgång till forskningsinfrastruktur. Förslaget lämnas till regeringen i september, 2023. Kommentarer av Ulrika Björkstén, som varit anställd på Sveriges Radio sedan 2011 som chef för Vetenskapsradion och som vetenskapskommentator. I mitten på augusti tillträder hon en ny tjänst som generalsekreterare för Vetenskap och Allmänhet. Hon har en doktorsexamen i fysikalisk kemi och är hedersdoktor vid Uppsala universitet. Ingrid Petersson berättar om kommande förslag och sina tankar inför slutfasen i utredningsarbetet. Välkommen att ställa frågor och diskutera med oss!

Medverkande:
Ingrid Petersson, Särskild utredare, Forskningsfinansieringsutredningen
Ulrika Björkstén, Kommenterar och diskuterar utredningens förslag

Webbsändning: https://almedalsveckanplay.info/66891

Förmedling av forskningsrön till klinikerna

Kunskapsstöd för kloka kliniska val i hälso- och sjukvården”

Arrangör: Svenska Läkaresällskapet
När, var: Onsdag kl 15:15 till 16:00, E-huset, Uppsala universitet, Huvudentré Cramérgatan 3, ”Sal E35, plan 3”

Beskrivning:
Styrning av vården är omdebatterad. Vad är vitsen med kunskapsstyrning – för vem & till vilken nytta? Vårdpersonal översköljs av riktlinjer & vårdprogram. Hur vet vi att det gagnar patienterna? Går det & ska vi följa alla riktlinjer? Hur utvärderas åtgärderna så att resurserna används rätt?

I det här seminariet kommer vi att diskutera hur vi använder oss av kunskap i vården och vilka stöd som behövs för att göra evidensbaserade, kloka kliniska val. Vi har inte oändliga resurser och för att veta att vi gör rätt prioriteringar och utnyttjar de resurser vi har effektivt, så kan vi behöva välja bort åtgärder som saknar patientnytta. Kunskapsstyrning handlar om kunskapsstöd, som ska användas av de som arbetar i vården, vilket innebär att vårdens professioner och professionsföreningarna måste vara delaktiga. För att undvika dubbelarbete och för att de ska bli användbara är det viktigt att vi funderar på vilka kunskapsstöd som behövs? Vad saknas? Hur ska de implementeras i verksamheten? Kunskapsstöd är bra, men måste vara lättillgängliga, användbara och ändamålsenliga. Ett oreflekterat användande av riktlinjer riskerar leda till överdiagnostik, överbehandling och en ökad resursåtgång.

Medverkande:
Tobias Alfvén, Moderator, ordförande, Svenska Läkaresällskapet
Catharina Ihre Lundgren, Vice Ordförande SLS, ordförande SLS arbetsgrupp kunskapsstyrning, Svenska Läkaresällskapet
Mats Bojestig, Ordförande, Regionernas gemensamma kunskapsstyrningssystem
Maria Wolodarski, Onkolog Karolinska Universitetssjukhuset och SLS arbetsgrupp klimat, hälsa och hållbar sjukvård, Svenska Läkaresällskapet
Christine Lorne, (c) primärvårdsregionråd, Region Stockholm

Alla vill ha fler kliniska prövningar men hur når vi dit?”

Arrangör: Janssen
När, var: Onsdag kl 16:20 till 17:05, S:t Hansplan 2, S:t Hans Café

Beskrivning:
Att kliniska prövningar är viktigt för Sverige är de flesta eniga om. Men hur säkerställer vi att ord leder till handling, att förutsättningarna för att bedriva kliniska prövningar i Sverige förbättras så att vi inte hamnar efter som life science nation?

I mars lämnade Peter Asplund över sin utredning ”Förslag på åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar – för en bättre välfärd och en starkare life science-sektor” till regeringen. Alla är eniga om att kliniska prövningar behövs, men hur kan politiken prioritera för att skapa rätt förutsättningar för Sverige att fortsätta utvecklas som life science-nation? Det är dags att gå från ord till handling så att spetskompetens bevaras nationellt och tillgången på framtida, innovativa behandlingar säkras. Att öka antalet kliniska prövningar i Sverige skulle hela samhället (regioner, industri, patienter) tjäna på – så hur tar vi nästa kliv för en framtida vård i världsklass?

Medverkande:
Göran Hägglund, Samtalsledare, Sr Rådgivare, Reform Society Company
Peter Asplund, tidigare ansvarig utredare och verksamhetschef vid verksamhetsområde Anestesi och Intensivvård, Region Örebro län
Rachel De Basso, Ordf SKR, PhD, MDD, Regionstyrelsens ordf Jönköpin
Stefan Volk Jovinge, Forskningschef kardiologi, Skånes universitetssjukhus, Region Skåne, Lund
Malin Högberg Sjögrell, Regionråd, ordf i sjukhusstyrelsen, (L)Region Uppsala, Akademiska Sjukhuset i Uppsal
Eva Adås, Country Head, Global Clinical Operations, Janssen

Webbsändning: https://almedalsveckanplay.info/66963

”Precisionshälsa från prevention, tidig upptäckt, diagnostik till behandling”

Arrangör: Nätverket mot cancer
När, var: Torsdag kl 14:15 till 15:30, Strandgatan 34, Best Western Strand Hotel, ”Teatern”

Beskrivning:
Precisionshälsa syftar till ökad och mer jämlik hälsa genom att använda data om individens biologi, livsstil och miljö för att förebygga, diagnostisera och behandla med precision. Ett viktigt mål är att kunna gå från att bota och/eller lindra till att hindra sjukdom.

Genom att utnyttja den fulla potential som modern sjukvård och forskning kan erbjuda med precisionshälsa får vi: – Friskare befolkning – med hjälp av prevention kan vi minska risken för sjukdomar – Skräddarsydd diagnostik, behandling och bot för personer vars sjukdom ej går att undvika där tidigt upptäckt av cancer kan vara skillnaden mellan liv och död. Under flera år har vi uppmärksammat detta men vi ser att det gärna blir ord och alldeles för lite handling. Därför vill Nätverket mot cancer att alla regioner aktivt ska arbeta för att införa de nya metoder som finns inom precisionshälsa och att all cancer ska upptäckas i stadie 1.

Medverkande:
Margareta Haag, ordförande, Nätverket mot cancer
Britt-Marie Frost, forskningschef, Barncancerfonden
Anders Henriksson, ordförande (S), Sveriges Kommuner och Regioner
Anna Martling, professor, Karolinska Institutet
Kjell Ivarsson, Nationell Cancersamordnare, Sveriges Kommuner och Regioner
Lina Nordquist, ledamot Socialutskottet, Riksdagen (L)

Cancer och förebyggande insatser – vad säger forskningen och vad kan vi göra?”

Arrangör: Cancerfonden, Skandia
När, var: Fredag kl  08:30 till 09:15, Strandgatan 27, trädgården, ”Skandias trädgård”

Beskrivning:
Cancer är en av de stora folksjukdomarna i Sverige. Cancer innebär stort lidande för alla som drabbas. Antalet som insjuknar har ökat under lång tid och ökningen ser ut att fortsätta. Idag insjuknar nära 70 000 personer i cancer varje år, men från 2040 antas hela 100 000 personer få cancer varje år.

Samtidigt vet vi att 3 av 10 cancerfall varje år går att förebygga med hälsosamma levnadsvanor. Dessa fall kallas ofta för påverkbara och motsvarar 15 000 cancerfall i Sverige årligen. Att förändra levnadsvanor i mer hälsosam riktning är ofta lättare sagt än gjort. Individen kan göra mycket, men inte allt utan samhället behöver ta ett större ansvar. Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden, kommer med anledning av detta presentera det aktuella kunskaps- och forskningsläget inom preventionsområdet.

Medverkande:
Ulkrika Årehed Kågström, Generalsekreterare, Cancerfonden

Cancer

Cancerrehabiliteringen sviker männen?”

Arrangör: Prostatacancerförbundet
När, var: Onsdag kl 11:30 till 12:30, Skeppsbron 24, Joda Bar och kök, ”Joda Lilla baren”

Beskrivning:
Med bra genomförd rehabilitering mår vi bättre. Men får vi det?

Syftet med rehabiliteringen av cancersjuka, däribland tusentals män med prostatacancer, är att kunna återvända till det dagliga livet med en rimlig hälsa. Men så är det inte för alla, särskilt gäller detta män med prostatacancer. Låt oss därför lyfta denna fråga och se vad som är orsaken till att väldigt få män erbjuds rehabilitering i samband med sin behandling. Varför är det så och vad gör svensk sjukvård åt detta omfattande problem?

Medverkande:
Kent Lewén, Ordförande, Prostatacancerförbundet
Bertil Ekman, Rapportförfattare
Pia Watkinson, Generalsekreterare, Cancerrehabfonden
Lars Leijonborg, Moderator

Sveriges dödligaste cancers – så tar vi klivet till screening i hela landet”

Arrangör: Nollvision Cancer, Lungcancerföreningen, AstraZeneca
När, var: Torsdag kl 13:00 till 13:45, Hamnplan 5, Nedre plan, ”Hjärtat i Almedalen – FOKUS Patient”

Beskrivning:
Screening för lungcancer räddar liv. Fler och fler länder håller därför på att införa nationell screening för att upptäcka fler cancerfall i tidigt skede. Även i Sverige har vi börjat, genom ett pilotprojekt i Stockholm. Nu är det hög tid att fler regioner följer efter.

Medverkande:
Suzanne Håkansson, Moderator, Chef Samhällskontakter, AstraZeneca
Ebba Hult, Verksamhetsledare, Nollvision cancer
Karin Liljelund, vice Ordförande, Lungcancerföreningen
Gunnar Wagenius, Överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset
Kjell Ivarsson, Nationell cancersamordnare, SKR
Martin Bergö, Prorektor, Karolinska Institutet

Överleva cancer – en rätt för alla?”

Arrangör: Swedish Medtech – branschorganisationen för medicinteknik, Swedish Labtech – branschorganisationen för företag inom diagnostik, laboratorieutrustning, analys och bioteknik
När, var: Torsdag kl 14:00 till 14:55, Strandgatan 20, ”Restaurang Volare”

Beskrivning:
Chanserna att överleva cancer är helt beroende av när den hittas. Tidig upptäckt ger goda prognoser för ett långt liv. Screeningprogram är ett framgångsrikt verktyg i jakten på bland annat bröstcancer. Men hur ser arbetet ut inom andra cancerdiagnoser? Och vem ska erbjudas screening?

Tidig upptäckt av cancer gynnar alla. Bättre prognos och längre överlevnad skapar värde för patienter, anhöriga, vården och samhället i stort. Men idag är det stora skillnader inom olika cancerdiagnoser, där bröstcancer har ett välutbyggt screeningprogram, saknas det inom till exempel prostata. Var du bor och hur gammal du är avgör också om du erbjuds screening. Samtidigt kan ny teknik erbjuda tidigare och precisa diagnoser inom allt fler cancerområden. Vad krävs för att den ska komma till användning?

Medverkande:
Anna Lefevre Skjöldebrand, vd, Swedish Medtech
Therese Hazelius, vd, Swedish Labtech

Individbaserad och jämlik vård

Hur kan vi lyfta patientens ställning och bidra till omställningen mot en personcentrerad vård?”

Arrangör: Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet GPCC
När, var: Tisdag kl 14:15 till 15:30, E-huset, Uppsala universitet, Huvudentré Cramérgatan 3, ”E31”

Beskrivning:
Trots en välformulerad patientlag är patientens rättsliga ställning svag. Hur kan vi använda lagen tillsammans med den svenska och europeiska standarden för patientdelaktighet i personcentrerad vård som verktyg för att öka patientens ställning och bidra till omställningen till personcentrerad vård?

2015 kom den nya patientlagen. Syftet var att stärka patientens rättsliga ställning och möjlighet till delaktighet, vilka är förutsättningar för en personcentrerad vård. Men tyvärr verkar lagen inte ha haft den effekt många hade hoppats. I stället visar utredningar att patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård faktiskt har försämrats. Hur kan vi då arbeta för att öka patientens ställning i Sverige? Sedan 2020 finns även en svensk och europeisk standard för patientdelaktighet i personcentrerad vård. Kan den användas tillsammans med patientlagen för att öka patientens ställning, och därmed bidra till personcentreringen av svensk hälso- och sjukvården? Forskare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet GPCC arbetar med frågorna, och diskuterar dem här med en panel bestående av representanter för patienter och arbetsgivare och/eller politik.

Medverkande:
Ulf Petrusson, professor i rättsvetenskap och forskare, GPCC, Göteborgs universitet
Axel Wolf, professor och översjuksköterska och forskare, GPCC, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Marie Sten, första vice ordförande, Funktionsrätt Sverige
Ameli Norling, chef för hälso- och sjukvårdssektionen, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Hälsa och cancervård med precision – har vi kompetensen?”

Arrangör: Testbed Sweden Precision Health Cancer
När, var: Onsdag kl 14:10 till 14:55, S:t Hansplan 2, S:t Hans Café, ”Folkhälsodalen”

Beskrivning:
För framgångsrik utveckling och implementering av precisionshälsa/precisionsmedicin krävs kontinuerlig kompetensutveckling samt att nya yrkeskategorier anställs i hälso- och sjukvården. Hur säkrar vi kompetensförsörjningen nationellt för att modernisera cancervården på ett hållbart och jämlikt sätt?

Precisionshälsa drivs av forskning och innovation. För att utvecklingen och implementeringen inte ska fördröjas är det viktigt att snabbt öka kunskapen inom området. Precisionsmedicin är en central komponent inom precisionshälsa som innebär vassare diagnostik, skräddarsydd behandling och uppföljning baserat på individens unika behov och förutsättningar. Ett viktigt mål att sträva mot är att kunna gå från att lindra till att bota och hindra sjukdom. Mer precisa insatser har stor potential att förbättra människors hälsa. Både lidande och kostnader minskar i takt med att vi kan implementera precisionshälsa. Seminariet arrangeras av innovationsmiljön Testbed Sweden Precision Health Cancer som etablerades 2021 på initiativ av GMS, SciLifeLab och Nollvision cancer. Myndigheter, regioner, akademi, näringsliv och civilsamhälle arbetar tillsammans med design och metodutveckling för ökad precision i prevention och diagnostik, effektivare behandlingar, tekniker och arbetssätt.

Medverkande:
Anna Martling, professor och överläkare i kirurgi, dekan, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset
Ann-Marie Wennberg Larkö, professor i dermatologi, ordförande Nationella vårdkompetensrådet, Sahlgrenska Akademin
Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare, Sveriges Kommuner och Regioner
Richard Rosenquist Brandell, professor och överläkare i klinisk genetik, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset
Göran Hägglund, moderator, Reform Society Company

”Tillgänglig, individanpassad cancerrehabilitering för alla”

Arrangör: Nätverket mot cancer
När, var: Torsdag kl 13:00 till 13:45, Strandgatan 34, Best Western Strand Hotel, ”Teatern”

Beskrivning:
Cancerrehabilitering är viktigt för att kunna förebygga och minska de psykiska, fysiska och sociala konsekvenserna av cancersjukdom. Rehabiliteringen är inte bara till för patientens förutsättningar till ett så bra liv som möjligt utan också för att stödja närstående.

Ur vår rapport: Patienter upplever tydliga brister i cancerrehabiliteringen. Nära hälften upplever att samhället inte har lyckats leva upp till fastställda rekommendationer och riktlinjer i nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering. Hälften av de tillfrågade upplever att de inte har blivit erbjudna cancerrehabilitering. De patienter som uppgett att de genomgått cancerrehabilitering och de rehabiliteringsenheter vi tillfrågat har en mer negativ bild av hur cancerrehabiliteringen fungerar än de som är ansvariga i regionernas ledningsstruktur. Några förslag på åtgärder som kommer diskuteras: Implementera det nationella vårdprogrammet. Tydliga aktiva överlämningar mellan olika vårdnivåer måste säkerställas. Utveckla digitala verktyg och lösningar, inte minst för ökad tillgänglighet. Stärkt uppföljning och utvärdering av cancerrehabilitering. Utveckla nationella kvalitetsregister för cancerrehabilitering.

Medverkande:
Lars-Ingvar Johansson, vice ordförande, Nätverket mot cancer
Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdsminister, Regeringen (KD)
Patrik Göransson, enhetschef, Cancerrehabiliteringsmottagningen Helsingborg
Christoffer Bergenblock, ledamot Socialutskottet, Riksdagen (C)
Marie Morell, regionråd, Region Östergötland (M)
Catharina Barkman, Sakkunnig, rapportförfattare, Forum för Health Policy

Regionala ojämlikheter i cancerbehandling”

Arrangör: Bröstcancerförbundet, Blodcancerförbundet, AstraZeneca
När, var: Torsdag kl 15:00 till 15:45, Hamnplan 5, Nedre plan, ”Hjärtat i Almedalen – FOKUS Patient”

Beskrivning:
Ojämlik tillgång till behandlingar och koppling till initiativet för den nya cancerstrategin. Idag är väntan onödigt lång efter att ett läkemedel är godkänt fram tills att det når patient. Bostadsort är en faktor men även andra faktorer avgör vilken vård du får. Hur säkerställer vi jämlik tillgång?

Här vill vi belysa ojämlik tillgång till behandlingar och kopplingen till initiativet för den nya cancerstrategin. Idag är väntan onödigt lång efter att ett läkemedel är godkänt fram tills att det når patienterna runtom i landet. Bostadsort är en faktor men även andra saker avgör vilken vård du får. Vad krävs för att man ska brygga över hinder före en jämlik tillgång? Ett nytt regelverk där man istället för omprövning av beslut direkt omsätter beslutet till verklighet skulle bidra till mer jämlik tillgång av läkemedel. En avsatt budget för läkemedel likaså. Har regeringen modet att ändra regelverket? En debatt om hinder och möjligheter för förändring

Medverkande:
Penilla Gunther, Moderator, FOKUS Patient
Marit Jensen, Generalsekreterare, Bröstcancerförbundet
Lise-Lott Eriksson, Generalsekreterare, Blodcancerförbundet
Nils Wilking, Docent, Karolinska Institutet
Malin Höglund, Riksdagsledamot (M), Socialutskottet

Vården är inte jämlik – kvinnor diskrimineras fortfarande”

Arrangör: 1,6 och 2,6miljonerklubben

Plats: Cramérgatan, H321,

Beskrivning:
Vården är inte jämlik. Vissa sjukdomar har fortfarande låg status, framför allt sjukdomar som drabbar kvinnor. Det slår till och med Socialstyrelsen fast. Exempel på en sådan lågstatus-klassad sjukdom är osteoporos eller benskörhet som det heter i folkmun.

Alla tider för träffpunkten:

Tisdag27 juni09:30 – 18:00
Onsdag28 juni09:30 – 18:00
Torsdag29 juni09:30 – 18:00
Fredag30 juni09:30 – 17:00

Övrigt:

Sjuksköterskor som forskar – hur får vi fler?”

Arrangör: Uppsala Universitet, Forska!Sverige
När, var: Fredag 09:30 till 10:30, B-huset, Uppsala universitet, Huvudentré Cramérgatan 3, ”B24”

Beskrivning:
I Sverige har vi brist på disputerade sjuksköterskor och alltför få fortsätter sin forskarkarriär efter doktorsexamen. Om sjuksköterskor får bättre forskningsmöjligheter kan det bidra till att fler väljer att stanna i universitetssjukvården? Det främjar hög vårdkvalitet och patientsäkerhet.

Forskarutbildade sjuksköterskor behövs för universitetssjukvård, forskning och sjuksköterskeutbildning. Företrädare för universitet, sjukvård och politik debatterar hur hinder kan undanröjas och hur sjuksköterskors forskarkarriärer kan stärkas för att stimulera fler att vara del av den forskning som blir morgondagens hälso- och sjukvård. Krafttag behövs för att vända utvecklingen.

Medverkande:
Karin Forsberg Nilsson, Dekan medicinska fakulteten, Uppsala universitet
Lina Nordquist, Riksdagsledamot, Riksdagen (L)
Anna Nilsson Vindefjärd, Generalsekreterare, Forska!Sverige
Lena Wettergren, Professor och sjuksköterska, Uppsala universitet
Margareta Haag, Ordförande, Nätverket mot cancer
Jenny Stenberg, Postdoktor i njurmedicin och sjuksköterska, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset