Vad säger egentligen TERT-genen i sköldkörteltumörer? Det vill Christofer Juhlin, bitr. överläkare och docent vid Karolinska Institutet, ta reda på. För första gången får han finansiering av Cancer- och Allergifonden när han leder forskningsprojektet ”Klinisk implementering av TERT-analyser: Mot effektivare prognostisering och behandling av sköldkörtelcancer”. Målet för forskningen är att på ett nytt sätt kunna bedöma prognoser för sköldkörteltumörer med hjälp av TERT-genen. Vi har intervjuat Christofer Juhlin här, både om forskningen och hur det kom sig att han började forska.
Vad var det som fick dig att bli forskare? Hur väcktes intresset för just ditt område?
Jag har alltid varit intresserad av att utvärdera och jämföra saker. Redan som liten drev jag min pappa till vansinne när vi skulle fiska kräftor på sensommaren, då jag tog god tid på mig att föra anteckningar om vilket bete som gav bäst utdelning, och därtill ta in andra faktorer i beräkningen – såsom vattentemperatur, tid på dygnet mm. Det var tydligen mer spännande än att ro båten. Sedan dröjde det till gymnasiet, då jag utförde jag mitt examensarbete på Akademiska sjukhuset i Uppsala, där jag fick hjälpa till i ett forskningslaboratorium. Där forskade man på hormonproducerande tumörer, och jag fastnade fort för hur spännande det jobbet verkade vara.
Vilka resultat har hittills framkommit i projektet?
Tack vare utvecklingen på tekniksidan gör vi cancerforskare ständigt nya upptäckter. Med moderna analysmetoder får vi alltmer högupplösta bilder av hur tumörer fungerar, hur vi bäst kan identifiera dem tidigt och därigenom sätta in relevant behandling i tid. I mitt forskarteam har vi via samarbeten med andra grupper på Karolinska Institutet lyckats identifiera genetiska förändringar i sköldkörteltumörer som skvallrar om sämre prognos, och därför etablerat laboratoriemässiga screeningprogram på Karolinska Universitetsjukhuset i Stockholm där patientens utopererade tumör analyseras för att jaga just dessa risk-förändringar. Informationen tar vi till oss när vi sedan diskuterar varje enskild patients prognos och kommande behandling vid en så kallad multidisciplinär konferens, för att möjliggöra bäst vård till varje enskild cancersjuk individ.
Vad vill ni åstadkomma – vad kommer resultatet att kunna användas till?
Även om vårt arbete redan givit frukt så är vi självklart inte nöjda, utan strävar ständigt efter att identifiera ytterligare markörer som kan hjälpa oss förstå vilka patienter med sköldkörtelcancer som behöver den mest intensiva behandlingen, och vilka som kanske kan klara sig utmärkt med mindre insatser. Min förhoppning är att vår kartläggning av tumörernas inre mekanismer kan ge oss ytterligare analys-verktyg i kampen mot denna inte alltför ovanliga cancerform. Och denna fortsatta forskning blir nu möjlig, delvis på grund av stödet från Cancer- och Allergifonden.
Kommer vi att lösa cancergåtan? Till när?
Den frågan får jag ofta. Cancer är ingen gåta längre, vi vet väldigt mycket om hur sjukdomen uppstår och hur den ska behandlas. Tack vare forskningen har vi idag verktyg att arbeta med som man helt saknade för tio-femton år sedan. Det som återstår är ett gigantiskt pussel, där insikten att varje tumör är unik tar mer plats, och att skräddarsydda behandlingspaket på sikt ersätter gängse mer konventionella behandlingar. Överlevnaden i cancer ökar, men vi kan inte slappna av än – vi blir också äldre idag än vad vi blev för 20-30 år sedan, och fler människor än någonsin kommer att leva med en cancerdiagnos.
Cancer- och Allergifonden har möjlighet att stödja forskning på cancer och allergi tack vare alla gåvor som kommer in till oss från – framför allt – privatpersoner. Har du något du vill hälsa dem?
Jag vill tacka alla givare som så generöst vill vara med i vår kamp mot cancer. Utan er, ingen forskning – det är inte svårare än så.
Klinisk implementering av TERT-analyser: Mot effektivare prognostisering och behandling av sköldkörtelcancer
Sköldkörtelcancer – en kort bakgrund
Tumörer i sköldkörteln är vanliga, och patientgruppen blir allt större på grund av förbättrad diagnostik – men även andra anledningar kan ligga bakom ökningen. Ett dilemma är att läkarna inte alltid vet hur en elakartad cancer i sköldkörteln bäst ska behandlas och följas, då man delvis saknar verktyg för hur tumörerna ska riskbedömas ur ett spridningsperspektiv. Vissa sprider sig aldrig, vissa gör det – men hur skiljer vi dem åt? Från tidigare studier känner vi till en så kallad ’risk-gen’ som kan skvallra om sämre prognos – denna gen heter TERT. Om TERT-genen är aktiv så får tumörcellerna evigt liv och sjukdomen blir mer aggressiv.
Vad vill ni göra?
Vi vill undersöka om TERT är påslagen i sköldkörteltumörer från våra patienter och se hur det går för de patienter som uppvisar denna förändring jämfört med de patienter som inte gör det, med målet att införa testet i den kliniska vardagen. Vi kommer att analysera små vävnadsbitar (biopsier) från sköldkörteltumörer innan patienterna har opererats för att se om TERT kan hjälpa oss att identifiera högrisk-patienter redan innan kirurgi. Vi vill också i detalj studera hur TERT-genen bidrar till en försämrad prognos rent mekanistiskt, och leta efter förändrade protein-mönster i TERT-aktiverade tumörer för att identifiera måltavlor för behandling.
Vad vill ni uppnå?
Vår forskning försöker förbättra hur vi som läkare bedömer tumörer i sköldkörteln och därtill implementera fynden från laboratoriet direkt in i den kliniska vardagen. På detta sätt bidrar vår forskning till att individanpassa bedömningen av dessa tumörer, så att varje enskild patient kan erhålla en adekvat prognos utifrån en mer högupplöst diagnos än vad som tidigare varit möjligt att ge. Förhoppningen är att TERT kan hjälpa oss vägleda patienterna till rätt diagnos och uppföljning på ett sätt som inte är möjligt utifrån de metoder och verktyg vi använder oss av idag.
Stöd forskningen på cancer. Swisha en gåva här nedan eller till 900 3609.