Lars Hagmar och Göran Petersson Lars Hagmar och Göran Petersson
Cancer- och Allergifondens miljöpristagare 2005

Lars Hagmar,
professor i miljömedicin med persistenta miljögifter som specialitet, Lunds Universitetssjukhus

Professor Lars Hagmar, 55, Lunds universitet och Universitetssjukhuset i Lund, får Cancer- och Allergifondens Miljömedicinska pris 250 000 kr för sin forskning kring cancerrelaterade persistenta miljögifter.

Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson och Maria Wetterstrand är prisutdelare i Riksdagens lokal Skandiasalen 30 maj.

Efter två inledande år 1995 med en pristagare har två forskare per år fått Miljömedicinska priset som med sammanlagda 500 000 kr hör till de allra högsta prisbelöningarna i Sverige, alla kategorier.

PCB och dioxiner är de ämnen som oftast står i fokus när det gäller cancerframkallande persistenta miljögifter. Sedan slutet av 1980-talet har Hagmar ägnat stort intresse åt olika hälsoeffekter av dessa miljögifter, som vi främst får i oss från fet östersjöfisk som lax och strömming, men även från andra fettrika livsmedel som mejeriprodukter och kött.

De fettlösliga miljögifterna lagras i muskulaturen, som innehåller fettdepån fiskarter som t ex lax och strömming. Mager fisk som torsk och flatfisk har sitt fett lagrat i levern, och därför får man i sig mycket mindre av PCB och dioxiner när man äter fiskkött från sådana arter.

Ett stort ännu löpande projekt är en undersökning av cirka 20.000 yrkesfiskare och deras hustrur med avseende på cancersjuklighet och dödlighet.

I mitten av 90-talet uppmättes tre gånger mer PCB och dioxiner i östersjöfiskare än i västkustfiskare. Värdena tenderar dock att utjämnas något med tiden. Fiskarfamiljerna är inte längre lika beroende av sin egen fångst för sitt kosthåll.

“Vi har tidigare funnit skillnader i cancerrisk mellan östersjöfiskare och fiskare från västkusten, säger Hagmar. Vi fann en ökad förekomst av magsäckscancer, myelom och skivepitelcancer i huden hos yrkesfiskarna vid ostkusten, men inte hos västkustfiskarna. Möjligen samverkar PCB och dioxiner från den feta östersjöfisken med yrkesfiskarnas kraftiga exposition för solljus till att öka risken för skivepitelcancer i huden. Vi har inte sett någon skillnad vare sig i exponering för miljögifter eller cancerrisk mellan fiskare från norra och södra Östersjön”.

Hur är det då med fiskleverolja som alltid betraktats som enbart hälsosam? Den frågan är mindre aktuell numera. Med tanke på biverkningarna renas fiskleverolja numera.

“PCB och dioxiner sprids över stora delar av jorden via vädersystemen, säger Hagmar. Östersjön tillförs numera dessa persistenta miljögifter främst via nederbörden, men också från vattentillrinning från floder och bäckar. I Östersjöns bottensediment finns dessutom mängder av miljögifter lagrade och dessa läcker långsamt ut i vattnet, vilket gör att halterna i Östersjöns vatten inte minskar så snabbt som man skulle önska. Det är väldigt viktigt att politikerna i länderna runt Östersjön enas om mindre utsläpp, och mer forskning”.

Hagmar har också studerat sambandet mellan PCB och dioxiner och en rad andra hälsoeffekter, som fruktsamhet, födelsevikt, graviditetsutfall och påverkan på immunsystemet och hormonbalansen. De viktigaste fynden gäller att höga halter av PCB i blodet samvarierar med både en ökad risk för lågviktiga barn och med sämre spermiekvalitet. Mycket talar för att dessa miljögifter har en hormonliknande effekt och att vi framförallt under fostertiden är känsliga för dess påverkan på den normala utvecklingen av både nervsystemet och könsorganen.

“Miljögiftforskningen är alltså inte bara cancerrelaterad”, understryker Lars Hagmar. På väg till tennistimmen.

Lars Hagmar, hans fru och deras två barn i tonåren har hårda holmgångar i tennis på fredagskvällarna. Under sommarsemestrarna vistas familjen i Italien och i fritidshuset på Bjärehalvön.

BENGT CRAMNER

Göran A I Petersson,
professor kemisk miljövetenskap, Chalmers Tekniska Högskola

“Det är hög tid att Miljöpartiet tar tag i hälsofrågorna”, säger Göran Petersson som tycker att mp-språkrören bör ta initiativ utifrån nya kunskaper om kolhydrater och fett och om de hälsoskyddande antioxidanterna i grönsaker och frukt.

Petersson ser fetma kopplad till skräpmat som ett tilltagande folkhälsoproblem med anknytning till diabetes, cancer och allergi i en ond cirkel. Tillförseln av antioxidanter med kosten är särskilt viktig, påpekar miljömedicinpristagaren som disputerade och blev Chalmers-docent främst på analytisk kolhydratkemi.

I sina tidiga forskarinsatser arbetade han bl a med luften i Göteborg, skogsdöden och bilindustrins lösningsmedel. Han gjorde utredningen “Från kolväteutsläpp till skogsskador” för Uddevalla kommun, när regeringens Uddevallapaket stod på agendan 1985 innehållande en satsning från Volvo på en ny bilfabrik. Oxidantbildning och skogsskador kopplades till billackeringsplanerna – som drogs tillbaka. Numera lackeras med nya vattenbaserade färger.

“Uppmärksamheten kring flera utredningar medverkade till ett miljöanpassat nytänkande inom industrin. Volvo lärde av läxan och satsade på en banbrytande miljöprofilering som säkert har lönat sig också affärsmässigt”.

1980-talets berömda trädkramare vid motorvägssträckan Uddevalla-Stenungsund fick ett symbolvärde. Med koppling till detta gjorde Petersson på Naturskyddsföreningens uppdrag en utredning om kolväteutsläppen från den petrokemiska industrin i Stenungsund i relation till motorvägen.

Petersson:
“Trädkramarna, miljörörelsen och de vetenskapliga utredningarna gjorde frågorna politiskt heta. Motorvägen byggdes men obligatorisk avgasrening infördes 1989 och stora insatser gjordes för att minska kolväteutsläppen”.

“Jag är glad över att ha fått ge tretusen blivande civilingenjörer vid Chalmers grundläggande miljövetenskaplig kunskap. De som gått till industrin och näringslivet i övrigt har fått med sig en miljökänsla som ofta får stor betydelse”.

Göteborg var först i Europa med bensinstationer med återföringssystem av tankningsångor. Mätningar visade att expositionen för tankande bilister sänktes med över 90 procent. Kolväteångorna dras tillbaka i extrarör i tankningspistolen. Obligatorium i Sverige. Europa följde efter.

Petersson uppskattar:
“Investeringar på tiotals miljarder för bättre miljö och hälsa!”

Peterssons forskning har i hög grad baserats på analytiskt avancerade studier av luftföroreningar. Petersson har samarbetat mycket med docent Olle Ramnäs.

Bensinångor, vägtunnlar, avgasexposition inne i bilar, avgasfria närmiljöer, vedeldning, hushållsavfall, antioxidanter, kolhydrater… Listan över Peterssons projekt är mycket lång och innefattar både forskning, utredningar och miljö- och hälsoinformation.

Planer på långa vägtunnlar i Göteborg, och inom “Dennispaketet” i Stockholm motiverade speciell luftföroreningsforskning i början av 90-talet. Petersson tog initiativ till mätning av kolväten från avgaser i Tingstadtunneln i Göteborg i samarbete med doktoranden Gunnar Barrefors. Halterna var ungefär tio gånger högre än i de värsta öppna trafikmiljöerna.

“För astmatiker, gravida, småbarn och andra känsliga är vägtunnlar med mycket trafik mycket dåliga miljöer”, påpekar lyckliga pristagaren Göran Alf Ingemar Petersson, 64. Student i Jönköping där han nu har en sommarbostad på sin föräldragård i Järstorp. Göteborgare efter värnplikt vid flygvapnet 1961.

Petersson understryker värdet av sådan oberoende, kritisk och ibland kontroversiell forskning som Cancer- och Allergifonden ger sitt stöder, och Miljömedicinska priset. Han framhåller tre särskilda inspiratörer bland fondens 18 pristagare 1995-2004: Mats Hanson (1996), Björn Gillberg (1999) och Gunnar Lindgren (2001). Hanson en betydande kämpe i amalgamfrågan, Gillberg och Lindgren vägledande miljökämpar.

Göran Petersson har tagit för vana att rekreera sig på hälsohotell och hälsocentra. Det har gett bred inblick i hälsofrågor. Han är hobbybotaniker, och har sedan tio år funnit golfbanan vara en säker motionsplats för forskare som för några timmar vill undvika vetenskapliga funderingar och osund miljö.

Några axplock ur Ekologisk- Kemisk Hälsovetenskap, Utbildningskompendium av Göran Petersson, Kemi och Bioteknik, Chalmers, 2005.

VÄLJ FRUKT OCH DRYCK RÄTT!  (pdf, 38 Kb)
VÄLJ BRÖD RÄTT!  (pdf, 30 Kb)
VÄLJ POTATIS RÄTT!  (pdf, 27 Kb)

BENGT CRAMNER