Agnes Wold och Bert Björkner Agnes Wold och Bert Björkner
Cancer- och Allergifondens miljöpristagare 2004

Docent Agnes Wold,
immunolog, mikrobiolog och allergiforskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg

Agnes Wold, 49, vid Sahlgrenska universitetssjukhuset är en immunolog, mikrobiolog och allergiforskare som fått EU att satsa 21 miljoner på ett internationellt projekt som utforskar tarmbakterieflorans samband med allergi.

Cancer- och Allergifonden ansluter till EU:s positiva syn på det något kontroversiella projektet och tilldelar Agnes Wold Miljömedicinska priset. Prissumma 250 000 kr.

Agnes Wolds hypotes är att all allergi utom den artskilda kontaktallergin orsakas av en förändrad tarmflora som gör att immunförsvaret inte utvecklar tolerans mot ofarliga ämnen som födoämnen och pollen.

Projektets forskningsgrupper i Göteborg, Rom, London och Lund söker orsakerna till de IgE-förmedlade allergierna som -liksom kontaktallergierna – ökar stadigt i Sverige och andra högutvecklade industriländer. Ungefär en tredjedel av barnen drabbas.

Man vet inte varför så många bildar IgE-antikroppar mot ämnen vi tålt under tusentals år, som proteiner i pollen, födoämnen och sekret från djur.

Barn föds i princip utan allergena ämnen men sådana tillstöter snabbt. Utveckling av allergi hos barn upp till ett och ett halvt års ålder ger goda studiemöjligheter. Wolds projekt inriktas på den åldersgruppen.

Forskningen inleddes i Göteborg 1998 av Wold och docent Ingegerd Adlerberth. Hittills har gruppen med Wold, Adlerberth och elva andra medlemmar intensivt studerat 187 Göteborgsbarn – med avföringen som det konkreta studiematerialet.

EU-anslaget gäller åren 2001-04 och fördelas mellan grupper i Göteborg, Rom och London (6 miljoner vardera) och experter på mikrobiologisk identifikation vid Tekniska högskolan i Lund (3 miljoner).

Wold är övertygad anhängare av den så kallade hygienhypotesen, lanserad av engelsmannen David Strachan 1989. Tillspetsat ansluter den sig till det gamla talesättet “Lite lort rensar magen”. Tvärtemot gamla allergologiska principer förebyggs allergi av tidig anpassning till allergena ämnen. Det är bra att tidigt vänja sig vid kontakt med hund, katt, häst. Och överdriven hygien utsätter barn för allergirisk.

– I framtiden kommer man troligen att finna en metod att vaccinera mot allergi, genom att stimulera immunförsvaret till tolerans, säger Wold.

Ännu har man inte helt tillfredsställande lyckats visa vad allergi egentligen är. På den mindre hygieniska tiden före 1800-talet förekom inte allergi, och gör det nu i mycket låg utsträckning i u-länder. Allergiutvecklingen i Sverige går snabbt mot det sämre. Nästan halva Sverige har det – ingen vet riktigt vad det är! Agnes Wold fokuserar immunförsvaret intensivt. Säger:

– Allergi beror på en felprogrammering av immunförsvaret. Felprogrammeringen ingår som ett helt avgörande led. Bakterier i tarmslemhinnan har, tror vi, en stor betydelse för att i bästa fall lära immunförsvaret att skilja på farligt och ofarligt. En riklig bakterieflora i våra tidigaste år lär troligen immunförsvaret att utveckla tolerans mot allergena ämnen. Vi kommer att kunna lägga fram mycket intressanta fakta i vår rapport när året är slut.

Agnes Wold är mycket aktiv feminist, ordförande i 100-årsjubilerande Kvinnliga akademikers förening, som 1925 nådde delmålet att behörighetsskrivningen “infödde svenske män” gällande högre statliga tjänster bytte från “män” till “medborgare”. Den hundraåriga historien skrivs i boken “Förbjuden frukt på kunskapens träd”, som ges ut på Atlantis förlag.

BENGT CRAMNER

Professor Bert Björkner,
allergolog med kontaktallergier som specialitet, Universitetssjukhuset MAS i Malmö

Professor Bert Björkner, 65, vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö, åsamkade kemiföretagen ekonomiska bekymmer när han på 1980-talet i samverkan med Kemikalieinspektionen slog fast att konserveringsmedlet Kathon i bland annat målarfärger och skönhetskrämer var minst lika allergiframkallande som underkända föregångaren formaldehyd.

Cancer- och Allergifonden tilldelar Björkner Miljömedicinska priset för hans mycket omfattande forskargärning som fått internationellt genomslag inom kontaktallergologin.

För Kathon har EU satt en gräns vid 15 ppm, “15 parts per million”. Ppm är ett mått för låga koncentrationer av den kemiska produkten, räknat i volym- eller viktdel förorening i aktuell miljö – luft, vatten eller kemisk blandning. Kathon-koncentrationen 15 ppm har ofta överskridits och förorsakat svåra kroniska allergibesvär. Kathon i skönhetskrämer har förbjudits.

Konserveringsämnen är ett viktigt inslag i många kemiska medel, till exempel målarfärg, rengöringsmedel och kosmetika. Tillverkare av kemiska medel – det finns flera hundra i Sverige – lyckades länge tillbakavisa Björkners vetenskapliga påståenden.

– Det var ett tidskrävande arbete, många höll emot, säger Björkner. Det tog många år innan vi fick EU med oss. Först var jag ensam. Efter något år slöt forskare i USA och många andra länder i Europa inklusive Sverige opp vid min sida.

Nära 40 procent av svenska skolbarn har eller har haft någon form av allergi. Inom arbetslivet är eksem den vanligaste formen. Bland arbetssjukdomarna i Sverige kommer hudsjukdomarna på tredje plats efter belastningssjukdomar och bullerskador. Ungefär 90 procent av yrkesbetingade eksem drabbar händerna. Cirka 5 procent av personer i arbetsför ålder, 270 000, har pågående handeksem. 11 procent, 600 000, har eller har haft handeksem någon gång under de senaste tolv månaderna. Handeksem är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män.

1977 utsågs Björkner till specialist i dermatologi (läran om huden) och venereologi (läran om könssjukdomar) vid MAS. Han tog tjänstledighetsperioder för anställningar vid Arbetarskyddsstyrelsen och Karolinska sjukhuset. Han har anlitats som sakkunnig vid försäkringsrätterna och Riksförsäkringsverket och Folkhälsoinstitutet. Är medlem i många forskningsgrupper och kommittéer, t. ex. Svenska kontaktdermatitgruppen.

Bert Björkner är arbetarson från Malmö (född i Göteborg) som ville bli läkare men först blev civilingenjör därför att pappan påpekade att ingenjörer tjänar mest.

Under sitt påfallande intensiva yrkesliv med studier av cellernas aktivitet i allergisammanhang har han till och med blivit cellforskare i dubbel mening. Under åren 1973-74 som forskningsstipendiat i Philadelphia vid University of Pennsylvania tilldelades han en specialcell i Holmsburg – fängelset där han bland annat hade till uppgift att studera fångarnas svett – och påpekade att deodorant minskar svettproduktionen i svettkörtlarna. Mäkta populär, delvis därför att försökspersonerna både åtnjöt luftkonditionering i forskarcellen och ofta fick bada bastu, fick han ett förtroligt förhållande till fångarna.

– En fånge som snart skulle friges efter 12-15 år för bankrån och som hade gömt 200 000 dollar befarade att han skulle bli skuggad och sa att jag skulle få tio procent om jag hämtade bytet. Senare möttes vi på stan. Han viskade “I got the money” och försvann i gatuvimlet.

BENGT CRAMNER