Allergiforskning

Visste du att 40 procent av svenskarna besväras av någon form av allergisjukdom? Trenden tyder dessutom på att antalet drabbade kommer att öka. Forskningen kring allergi behöver mer stöd för att kunna ge människor ett besvärsfritt liv.

I vår närmiljö finns allergiframkallande ämnen, så kallade allergener, som orsakar en allergisk reaktion i våra kroppar. De flesta drabbas tidigt i livet och besvären är ofta livslånga.Förutom allergier som exempelvis födoämnesallergi eller pollenallergi kan också kemikalier och ämnen i skönhetsprodukter leda till allergiska reaktioner. I hudkrämer kan det finnas allergiframkallande ämnen som skapar kontaktallergi. Några av dessa ämnen vi bör se upp för är benzyl alcohol, amyl cinnamal, limonene och citronellol. Krämer kan också innehålla mikroplaster som är en hälsorisk för dig men också skadligt för miljön. Deodoranter, hudvårdsprodukter, schampon och smink kan även innehålla hormonstörande ämnen som påverkar kroppens immunförsvar och ämnesomsättning.

Allergiska besvär kan alltså orsakas både av en reaktion orsakad av yttre faktorer som vi själva kanske inte kan påverka särskilt mycket – pollenallergi, födoämnesallergi. Men andra allergiska reaktioner som orsakas av kemikalier och ämnen i produkter som vi använder dagligen är onödiga reaktioner som vi kan undvika genom att sprida kunskap och information om vilka ämnen vi ska se upp för.

Cancer- och Allergifonden stödjer ett flertal forskningsprojekt som vill förstå mekanismerna bakom allergier men också hitta sätt som gör att färre personer drabbas och fler personer kan få effektiva behandlingar.

Exempel på aktuella projekt

Cancer- och Allergifonden stödjer ett antal forskningsprojekt som studerar allergier – varför de uppstår och hur de kan motverkas och behandlas.

Mekanismer bakom allergi

Mjölkallergi under tidig barndom utgör en viktig inkörsport för astmautveckling senare i livet. Därför är en korrekt klinisk utredning av barnets mjölkallergi viktig för att förebygga astmautveckling och en mer komplicerad sjukdomsbild senare i livet. Detta forskar Anna Nopp om. Läs mer om hennes forskning här. 

Cecilia Andersson studerar hur mastceller påverkar vårt immunförsvar mot virus, hur interaktionen mellan mastceller och slemhinnan ser ut samt om detta samspel är positivt eller negativt för astmatiker. Läs mer här.

Eva Millqvist har forskat på ämnet capsaicins inverkan på kronisk hosta. Hon är nu på väg att utveckla ett läkemedel. Läs mer här: Inverkan på hosta och luftvägssymptom av capsaicin i kapselform.

Marianne van Hage studerar köttallergi överförd från fästingar, en forskning där hon vill ta fram nya verktyg för att bättre kunna identifiera allergisjukdomar, göra riskbedömningar och förutsäga sjukdomsutveckling samt förbättra behandling. Läs mer: Köttallergi en ny typ av födoämnesallergi

 

Stärka immunsystemet tidigt

Eva Sverremark-Ekström forskar för att få en ökad förståelse för hur immunsystemet utvecklas och hur detta kan påverka allergiutvecklingen. Läs mer om det här. 

Maria Jenmalm forskar på hur immunsystemet hos barn kan stärkas så att de inte utvecklar sensibilisering (överkänslighet) och allergiska reaktioner. Läs mer om vilka bakterier hon studerar om här.

 

Stöd forskningen!

Cancer- och Allergifonden har sedan stiftelsen grundades 1994 finansierat forskningsprojekt inom allergi, samtidigt har vi också kunnat hjälpa människor med svåra allergier och underlättat deras vardag. Vill du bidra och hjälpa människor till ett friskare liv?

>>>Bli månadsgivare och stöd allergiforskning<<<