Föroreningar i vår miljö, i luften vi andas och marken vi brukar, är ett stort problem både i Sverige och övriga världen och en orsak till en rad olika sjukdomar. Docent Kristian Dreij, verksam vid Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet, vet mer än de flesta om just detta och har i många år arbetat för att skapa modeller för riskbedömningar och därmed bättre möjligheter till förebyggande insatser.
I Sverige bedöms omkring 80 000 områden ha förorenad mark med giftiga ämnen.
– När marken ska användas, till exempel när vi bygger bostäder och daghem måste vi ha bra verktyg för att kunna bedöma riskerna för de som kommer att exponeras för gifterna. Enkelt uttryckt kan man säga att jag och min forskargrupp arbetar med just det, att ta fram så exakta modeller som möjligt för riskbedömning, berättar Kristian.
Kristian Dreij har varit verksam vid Karolinska Institutet sedan 2000 och är docent sedan 2016. Han har under hela sin forskargärning arbetat med toxikologi, det vill säga läran om gifter. Det är en vetenskapsgren inom biologi och medicin där man studerar olika kemikaliers giftverkan på andra levande organismer, speciellt på människan.
– Jag tycker att toxikologi är ett mycket intressant ämne, jag läste kemi under min grundutbildning och nu arbetar jag med kemi som påverkar biologin. Med den mängd kemikalier och gifter som finns i vår miljö, och som inte borde vara där, känns det angeläget att bidra till ökad förståelse för hur det påverkar oss människor.
Kristians forskning är specifikt inriktad på en grupp kolväten kallade PAHer. PAHer är föroreningar med cancerframkallande egenskaper som bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material. De största källorna till utsläpp av PAHer i Sverige är från industrier, vägtrafik och vedförbränning och vi exponeras för dem både genom maten vi äter och luften vi andas.
– Idag mäter man halterna av PAHer på ett sätt som vi och andra forskare menar underskattar hur farliga de är. Metoderna tar till exempel inte hänsyn till synergieffekter, det man brukar kalla cocktaileffekter, mellan olika PAHer – något som vi har kunnat visa är viktigt genom vår forskning.
Forskningen sker på jord- och luftprover från en rad olika länder. Jordproverna kommer bland annat från giftig mark från industrier i Sverige och parker i svensk storstadsmiljö. Luftproverna är insamlade i Sverige, Brasilien och Japan och representerar olika typer av stadsmiljöer.
– Vi har även luftprover från Amazonas på gång men Corona-pandemin ställde till med inhämtningen av dessa prover. Förbränningen av skog i Amazonas är en stor utsläppskälla till PAHer.
Forskningsgruppen arbetar just nu med att validera sin modell och sina antaganden. Nästa steg handlar om att få myndigheter och inte minst EU att ta till sig de nya modellerna.
– I slutänden handlar det om att färre människor ska drabbas av sjukdom genom att vi kan göra bättre riskbedömningar. Det är en komplex forskning vi håller på med som tar lång tid och vi är mycket tacksamma över det stöd vi fått genom åren från Cancer- och Allergifonden. Jag vill rikta ett varmt tack till alla som är med och bidrar, säger Kristian.