Blodprov istället för pricktest

Blå bakgrund och två epipens i bild

Anna Nopp, docent på institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, Karolinska Institutet, leder ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet, SciLifeLab på Kungliga Tekniska Högskolan och Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

Tillsammans ska de utveckla en ny metod, en så kallad cell-on-chip-baserad teknik, för att förbättra diagnostisering av allergier via blodprov. Här har vi ställt några frågor till Anna Nopp om projektet.

Medan allergi ökar i Sverige har forskning på området gett oss större insikt om bakomliggande mekanismer till allergi samt bidragit till bättre behandlingsmetoder. Mer forskning behövs för att följa upp, utvärdera och optimera både behandlingar samt diagnostisering av allergier.

Samarbetsprojektet mellan Karolinska Institutet, SciLifeLab på Kungliga Tekniska Högskolan och Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, under ledning av Anna Nopp, ska utveckla en ny metod, en så kallad cell-on-chip-baserad teknik. Tekniken ska analysera aktiviteten i cellen ”basofila granulocyten” som är involverad i allergiska reaktioner. Cancer- och allergifonden har stött projektet under tre år.

När man ska fastställa födoämnesallergi måste man idag ofta provocera fram en reaktion med den mat man tror orsakar allergin. Det tar tid, resurser och är inte helt ofarligt. Anna Nopp vill med sitt forskningsprojekt utveckla diagnostisering via blodprov istället. Med hjälp av tekniken ”cell-on-chip” (där blod passerar över ett mikrochip) ska de dels förbättra diagnostiken och dels förstå den basofila cellens roll vid allergi och inflammation.

”Nya diagnostiska tekniker och metoder medför att fler patienter snabbare kan få sin misstänkta diagnos bekräftad eller avfärdad och det skulle minska oron och osäkerheten hos de allergiska patienterna, deras familj och vänner. Dessutom skulle både tid och pengar sparas för de enskilda patienterna, sjukvården och samhället.” säger Anna Nopp.

”Bidraget från Cancer- och allergifonden har varit helt avgörande för projektets genomförande och vi är mycket tacksamma över möjligheten att kunna fortsätta bedriva vår oberoende forskningslinje.”

• Hur har det gått för projektet under 2020-2021?
Det senaste året har utsatt sjukvården för stora utmaningar och vi har därför valt att fokusera projektet på de delar som inte kräver tillgång till kliniskt material. Vi har fokuserat på den basofila granulocytens basala immunmodulerande funktioner i blod och i vävnad och publicerat dessa resultat (Kalm F. Adhesion molecule crosslinking and cytokine exposure exposure modulate IgE and non-IgE- dependent basophil activation. Immunology. 2021 Jan;162(1):92-104).

•Har ni några oväntade resultat som förvånat dig?
Ja, efter att vi fördjupat utvecklingen av mikrochipet fann vi resultat som tyder på att basofilens aktivitet och förmåga att reagera på stimuli förändrades efter det att cellen kommit i kontakt med chipytan. Det visade sig att detta troligtvis även är fallet in vivo när basofilen binder till endotelet i kärlväggen och migrerar ut till den inflammatoriska vävnaden ex luftvägarna. När basofilen använder sina adhesionsmolekyler eller stimuleras av cytokiner ändras cellens förmåga att svara på anti-IgE och mikrobiell stimulering. Detta leder till att basofilens egenskaper förändras vilket påverkar hur cellen samverkar med andra celltyper och på så sätt hur den dirigerar den inflammatoriska processen vid ex allergi och astma. Dessa oväntade och spännande resultat bidrar till att vi lär oss mer om hur den allergiska inflammationen regleras och vi använder den nya kunskapen i våra fortsatta studier för att ytterligare förbättra och utveckla nya diagnostiska verktyg.

• Finns det några frågor/utmaningar i forskningsvärlden relaterat till allergiforskning som du tycker borde lyftas?
En av utmaningarna när det gäller allergiforskning är att det behövs translationell forskning för att på bästa möjliga sätt använda kunskap genererade från basala experimentella studier i den kliniska miljön där den kommer till nytta för patienten. Vi är mycket glada att Cancer- och allergifonden har uppmärksammat betydelsen av vår translationella forskning.