Hur påverkar tarmfloran hos barn allergiutveckling?

Projekttitel: ”Tarmflora, immunologisk profil och allergiutveckling hos barn och ungdomar”

Namn på forskare: Eva Sverremark-Ekström

Titel: Fil Dr; Professor

Kategori: allergi

Vilken sjukdom studierna gäller

En individ som reagerar på i sig ofarliga ämnen med allergiska reaktioner har ett immunsystem som brister i sin toleransförmåga. Toleransutveckling sker tidigt i livet och idag anser man att individens egen tarmflora är av betydelse för att individen ska utveckla tolerans mot exempelvis födoämnen. Just födoämnesallergi är ett handikapp för många barn och ungdomar och behandling saknas i dagsläget. Samspelet mellan mikroorganismer i tarmen och barnets immunsystem är viktigt tidigt i livet, men vi vet inte vilka interaktioner som är av störst betydelse för (skydd mot) allergiutveckling. Under senare år har vi fått mycket ny kunskap om immunsystemet och immunologiska profiler, vilket innebär att vi behöver se på immunsystemets roll i utveckling av allergiska sjukdomar med nya ögon. Vi har också fått ökad insikt i hur central miljön i tarmen är för immunsystemets utveckling och programmering tidigt i livet. Vår forskning har tidigare visat på ett tydligt samband mellan förekomst av laktobaciller i den mycket tidiga tarmfloran och minskad risk för allergiutveckling, samt att tarmflorans sammansättning tidigt i livet verkar påverka immunsystemet på ett sätt som delvis kan förklara den ”allergiskyddande” effekten. Här har vi identifierat laktobaciller som en typ av bakterier som har möjlighet att på många olika sätt påverka immunceller och deras olika funktioner.

Hur projektet ska genomföras:

I detta projekt som är planerat att pågå i nuvarande form 2022-23, vill vi fortsätta och utöka våra studier kring sambandet mellan tarmflora, immunologi och allergi hos barn. Vår målsättning är att förstå immunsystemets mognad under tidiga år, samt hur processer i tarmen påverkar tolerans och immunmognad och hur detta relaterar till allergiutveckling, men också om detta kan förändras under en behandling med oral immunterapi hos jordnötsallergiska småbarn.

För att i detalj kunna studera den allra tidigaste immunologiska utvecklingen hos barn i relation till tarmflorans etablering och funktion, använder vi oss av insamlat material från ett samarbetsprojekt med Karolinska Universitetssjukhuset och Linköpings Universitet. Här har vi avföringsprover samt blodceller från extremt förtidigt födda barn.

För att kunna följa en individs immunologiska profil under hela uppväxten och dessutom studera hur den kopplas till allergiutveckling och/eller immunterapibehandling arbetar vi med material från två olika kohorter från Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. I den ena har vi material från födseln upp till 20-års ålder, i den andra samlar vi för närvarande in blod- och avföringsprover från barn som deltar i en klinisk prövningsstudie där oral immunterapi mot jordnöt testas. Provinsamlingen ska pågå under totalt 3 år. Studierna har beviljats etiskt tillstånd.

Vi kommer att undersöka immunologisk profil hos dessa barn – både i relation till ålder, allergi och i delar av materialet också till typ av behandling. Därtill kommer vi att undersöka om förändringar i immunsystemet kan kopplas till förändringar i miljön i tarmen samt i detalj undersöka underliggande mekanismer. Studien är unik i sitt slag då man inte genomfört så detaljerade cellulära och molekylära immunologiska studier i en prospektiv studier med material från så små barn, eller under en så lång tidsperiod, tidigare.

Vad vill vi uppnå och vilken nytta kan studierna leda tillför patienten?

Våra longitudinella analyser av immunceller hos deltagare i dessa studiekohorter, tillsammans med experimentella studier, ger en ökad förståelse om hur immunsystemet utvecklas och även hur detta kan påverka allergiutveckling. Då kohorterna är mycket väl karaktäriserade kliniskt, kan vi sedan koppla samman de experimentella fynden inte bara med ålder, utan även med en rad olika kliniska utfall. Detta kan bidra till bättre förebyggande åtgärder och behandlingar på sikt.