Johan Alm är överläkare och undersöker i Alladinstudien  Livsstil och Allergi – betydelsen av miljö- och livsstilfaktorer under graviditet och barnets uppväxt  hur vår livsstil påverkar risken att drabbas av någon form av allergi. 552 familjer med olika livsstil ingår i studien. Familjerna skiljer sig åt när det gäller bland annat kost, vaccinering och stressnivå – faktorer som tros utgöra ett orsakssamband mellan allergier och livsstil.

 


Johan Alm sammanfattar
Förändringar i vår miljö- och livsstil antas ligga bakom den ökning av en rad sjukdomar som sett det senaste halvseklet. Miljöförhållanden under graviditet och tidig barndom kan störa det lilla barnets immunologiska mognad och orsaka immunsuppression eller ospecifik immunstimulering som kan leda till allergi och autoimmunitet. Miljöpåverkan via moderkakans funktion, bröstmjölkens innehåll, kost, tarmflorans sammansättning, tidiga infektioner och psykosociala faktorer utgör aktuella hypoteser.

I en pågående tvärvetenskaplig prospektiv födelsekohort (ALADDIN) om 552 familjer med olika livsstil söker vi mot denna bakgrund orsakssamband mellan livsstilfaktorer och uppkomst av bl.a. allergirelaterade sjukdomar, idag en folksjukdom hos barn. Genom tät uppföljning av barnen och deras föräldrar har vi byggt upp en unik data och biobank. Vi ser att en antroposofisk livsstil, som präglas av bl.a. hemförlossning, ekologisk kost, restriktiv vaccinering och en stressreducerad miljö, är associerad till
låg allergiförekomst samt egenskaper hos moderkaka, bröstmjölk, tarmflorans etableringsmönster och till exponering för miljögifter. Barnen har vid sex månaders ålder lägre nivåer av det stressrelaterade hormonet kortisol i saliv jämfört med barn med konventionell livsstil, vilket också i sig var associerat till en tydligt reducerad risk för allergisk sensibilisering under tidiga år, liksom till färre allergirelaterade
manifestationer.

Orsaken till dessa samband studeras nu under barnets fortsatta uppväxt av en bred och tvärvetenskaplig forskargrupp. Den atroposofiska populationen erbjuder en exklusiv möjlighet att studera faktorer i livsstil som kan motverka uppkomst av en stor sjukdomsbörda hos barn. Kunskapen är generaliserbar då studiepopulationen inte är utvald på annat vis än att livsstilfaktorer skiljer dem åt. Vi ser en stor potential för utvidgad vetenskaplig samverkan, nationell och internationellt, i denna livsstilskohort mot genetik/epigenetik, miljömedicin, toxikologi, endokrinologi, psykosomatisk och psykiatri, men framgent också mot andra hälsorelaterade områden.