Marianne Van Hage sammanfattar
Astma och allergi tillhör de kroniska sjukdomarna. Idag kan man mäta IgE antikroppar mot enskilda allergena komponenter som avspeglar huruvida patienten är genuint sensibiliserad mot allergenkällan eller om svaret beror på korsreaktivitet. Den molekylärbiologiska tekniken har också öppnat möjligheten för nya former av behandlingar för allergisjukdomar. Den övergripande målsättningen med forskningsprojektet är att förbättra diagnostik och terapi av IgE-medierad allergi.

Allergi mot rött kött och jordnöt kan leda till svåra allergiska reaktioner. I forskningsprojektet skall vi utvärdera den kliniska betydelsen av sensibilisering mot en kolhydratstruktur, galactose-alpha-1,3-galactose (alpha- Gal), som finns i vissa födoämnen (bland annat rött kött), bland svårt födoämnesallergiska patienter. Vi undersöker patienter med misstänkt allergi mot kött. Dessa patienter, som kan få svåra reaktioner flera timmar efter köttintag, har genomgått en noggrann klinisk undersökning samt besvarat ett detaljerat frågeformulär rörande symptom och köttintag.

Preliminära resultat

Preliminära resultat visar att 50% av patienterna har haft anafylaktiska reaktioner och nästan alla urtikaria. Blodprov har tagits och vi håller i nuläget på att analysera IgE och T cellsvaret mot alpha-Gal och olika köttsorter samt mot mjölk och pälsdjur då den sistnämnda allergikällan även innehåller alpha-Gal.

Vidare kommer vi att undersöka huruvida patienterna är sensibiliserade mot fästing då fästingbett har satts i samband med köttallergi. Våra preliminära resultat talar för detta. Vi kommer också att blodgruppera dessa patienter då blodgrupp B innehåller alpha-Gal och patienterna således ej bör tillhöra denna blodgrupp.

Biomarkörer för svår allergi

Bland jordnötssensibiliserade barn som tål jordnötter kommer vi att, med hjälp av microarray metoden, undersöka sensibiliseringsprofilen mot alla kända jordnötsallergena komponenter samt mot ett otal andra allergikällor för att öka kunskapen om jordnötsallergi. För att hitta biomarkörer för svår allergi kommer vi att undersöka proteinprofilen i plasma mot proteiner i den Humana Proteinatlasen bland barn med svår allergisk astma och jämfört med friska kontroller. Sådana markörer är också mycket värdefulla vid utveckling av nya behandlingar. Vi har i de första försöken hittat flera
förmodade biomarkörer. Vidare kommer vi att mäta periostin, ett protein som bidrar till förtjockning av basalmembranet i luftvägarna, i serum hos patienter med svår astma före/efter steriodeffekt.

En ny administrationsväg för allergivaccinering, intralymfatiska injektioner, kommer att utvärderas bland tonåringar med pollenallergi. Eftersom tonåringar har svårt att följa compliance hoppas vi att denna korta behandling med ett fåtal injektioner skall öka deras motivering att fullfölja behandlingen. Projektet har stor klinisk relevans.Resultaten skall ligga till grund för tillämpningar inom snar framtid.

Klinisk relevans

Forskningsprojektet kommer att utröna huruvida sena reaktioner efter intag av kött beror på IgE mot det nyligen upptäckta alpha-Gal allergenet och kött. Vidare kommer den kliniska bilden vid köttallergin noggrant att undersökas och dess samband med fästingbett att  utforskas. Resultaten kommer att ha stor betydelse för dessa patienter.

Ny kunskap om jordnötallergi bland barn och vuxna kommer att genereras. Kunskapen om proteinprofilen i plastma bland barn med svår astma kan leda till nya biomarkörer för sjukdomen och huruvida periostinnivåer korrelerar till behandlingseffekt med kortikosterioder vid svår astma att genereras. Utöver detta kommer en ny och kortare behandlingsmetod för IgE-medierad allergi att testas bland tonåringar för att öka compliance till terapin.

Mål

Resultaten skall förbättra livskvaliteten för allergiska patienter och ligga till grund för tillämpningar inom snar framtid.Såväl läkare som sjuksköterskor verksamma inom allergiområdet kommer att ha nytta av
resultaten.