Nya behandlingar på väg vid kronisk leukemi

Professor Håkan Mellstedt

  • Kronisk lymfatisk leukemi är Västvärldens vanligaste leukemi. I Sverige drabbas cirka 500 personer årligen
  • Ingen botande behandling finns, även om många nya mediciner utvecklats de senaste åren

Professor Håkan Mellstedt vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna leder projektet.

Sammanfattning

Modern leukemibehandling inriktar sig på att identifiera strukturer i leukemicellerna som är unika och att förstå hur dessa förändringar bidrager till canceromvandling. Kan man identifiera sådana molekyler har man mycket stora möjligheter att kunna utveckla s.k. målinriktad behandling.

En forskargrupp vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, under ledning av professor Håkan Mellstedt tillsammans med professor Anders Österborg, har identifierat och karaktäriserat en helt ny struktur, en så kallad tyrosinkinasreceptor vid kronisk leukemi. De resultat som gruppen hittills forskat fram visar att denna molekyl är av väsentlig betydelse för att leukemicellen skall överleva och förbli odödlig. Strukturen kallas Ror-1.

Forskningen skall fortsätta med inriktning på att ta fram nya mediciner som specifikt kan känna igen denna struktur och döda leukemicellerna. Gruppen har redan tagit fram möjliga kandidatdroger, bl a monoklonala antikroppar, och är också på väg att försöka finna kemiska molekyler, som kan utlösa specifik celldöd.

Team Mellstedt

Team Mellestedt

Projektbeskrivning

Kronisk lymfatisk leukemi är Västvärldens vanligaste leukemi. I Sverige drabbas cirka 500 individer årligen av denna sjukdom. Förloppet varierar mycket, från lugna former till aggressiv sjukdom. Ingen botande behandling finns, även om många nya mediciner utvecklats de senaste åren. Det är därför mycket angeläget att finna nya behandlingsmöjligheter.

Modern leukemibehandling inriktar sig på att identifiera strukturer i leukemicellerna som är unika och att förstå hur dessa förändringar bidrager till canceromvandling. Kan man identifiera sådana molekyler har man mycket stora möjligheter att kunna utveckla s.k. målinriktad behandling.

En forskargrupp vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, under ledning av professor Håkan Mellstedt tillsammans med professor Anders Österborg, har identifierat och karaktäriserat en helt ny struktur, en så kallad tyrosinkinasreceptor vid kronisk leukemi. De resultat som gruppen hittills forskat fram visar att denna molekyl är av väsentlig betydelse för att leukemicellen skall överleva och förbli odödlig. Strukturen kallas Ror-1.

Forskningen skall fortsätta med inriktning på att ta fram nya mediciner som specifikt kan känna igen denna struktur och döda leukemicellerna. Gruppen har redan tagit fram möjliga kandidatdroger, bl a monoklonala antikroppar, och är också på väg att försöka finna kemiska molekyler, som kan utlösa specifik celldöd.

Ror-1 är den först beskrivna tyrosinkinasreceptorn vid kronisk leukemi. Tidigare trodde man inte att tyrosinkinasreceptorer fanns vid denna sjukdom. Tyrosinkinas-receptorer anses generellt vara mycket viktiga målorgan för cancerbehandling. Vid andra cancersjukdomar har man redan utvecklat såväl monoklonala antikroppar som kemiska molekyler som angriper andra tyrosinkinasreceptorer med en mycket lovande effekt på cancersjukdomen. Exempel på sådan är Erbitux vid tjocktarms-cancer, Iressa och Tarceva vid t.ex. lungcancer. En mycket snarlik struktur finns vid kronisk myeloisk leukemi, där Glivec revolutionerat prognosen för denna sjukdom.

Stora förhoppningar knyts nu till molekylen Ror-1 vid kronisk lymfatisk leukemi. Denna unika struktur, som gruppen koncentrerar sin forskning kring, kan göra det möjligt, att en helt ny typ av mediciner kan tas fram vid kronisk lymfatisk leukemi, som ytterligare kan förbättra prognosen för denna stora patientgrupp.

Forskarteamet har en unik position. De är nu inne i en mycket arbetskrävande och kostsam forskningsperiod som fordrar stora insatser för att kunna nå målet att ta fram nya mediciner, vilka kan bli ett genombrott för behandlingen vid kronisk lymfatisk leukemi.

Projektdata

  • Cancer- och Allergifonden stödjer projektet sedan: 2004
  • Forskningsanslag: 2006 – 2007 1,8 Mkr
  • Framtid: Mycket lovande. Kräver stora anslag de närmaste åren.

Se Professor Håkan Mellstedts YouTube-film Mellstedt Cancer Vaccine Documentary: