Kan vi bekämpa allergi-epidemin?  Det är frågan som forskaren Maria Jenmalm ställer sig i sitt forskningsprojekt Immunologisk utmognad och allergiutveckling under barndomen: Reglering genom moderns immunitet och mikrobiell exponering under och efter graviditeten.

Maria Jenmalm sammanfattar

Kan vi bekämpa allergi-epidemin? –betydelsen av mikrobiell exponering under och efter graviditeten för omprogrammering av barnets immunologiska utmognad och allergiutveckling.

Bakgrund

Immunsystemet hos ett barn kan drivas antingen mot tolerans för främmande ämnen mot sensibilisering (överkänslighet), vilket kan ge allergiska reaktioner. Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn. Astma har stor betydelse för barns psykologiska och kroppsliga välmående och medför stora kostnader för samhället. Det vanligaste allergiska symptomet hos små barn är atopiska eksem. Många av de barn med eksem som också är sensibiliserade mot födoämnen utvecklar senare luftvägsallergier som astma och hösnuva- den så kallade allergiska marschen.

Den ökande förekomsten och svårighetsgraden av astma och allergiska sjukdom i industriländer med marknadsekonomi anses till stor del orsakas av en minskad exponering för olika mikrobiella stimuli, vilket resulterar i onormal utmognad av immunsystemet tidigt i livet.

De flesta studier som undersökt de bakomliggande mekanismerna har fokuserat på den mikrobiella miljön de första levnadsåren. Dock talar nya bevis från både våra egna och andras studier för att den gravida moderns mikrobiella omgivning samt de bakterier som överförs från mamman till barnet vid en vaginal förlossning är av stor betydelse för programmering av barnets immunsystem. Epigenetiska mekanismer, ärftliga förändringar i genuttryck som sker utan förändringar i DNA-sekvenser, ett slags cellulärt minne, kan vara av stor vikt här. Immunreglerande gener hos barnet kan aktiveras eller tystas genom exempelvis
förändrad DNA-metylering vilket kan påverka genuttyrck och utveckling av sjukdom senare i livet.

Målsättningar

Vi kommer i tre olika delprojekt att undersöka om;
1. Nya möjliga allergiförebyggande faktorer kan identifieras genom att noggrant kartlägga moderns och barnets tarmflora med ny kraftfull molekylär metodik i relation till immunologisk utmognad, epigenetisk reglering och utveckling av allergisk sjukdom.
2. Tillförsel av probiotika ( den mjölksyraproducerande tarmflorebakterien Lactobacillus reuteri) till modern redan från graviditetsvecka 36, har en ännu mer kraftfull förebyggande effekt på allergisk sjukdom via påverkan av moderns och barnets immunförsvar, inklusive på epigenetisk nivå.
3. Tillförsel av bakterier från mammans vagina och tarm till kejsarsnittsförlösta nyfödda kan öka mångfalden i barnets tarmflora och understödja utveckling av immunologisk tolerans.

Hypoteser

– Moderns mikrobiella omgivning under graviditeten och de bakterier som överförs från mor till barn vid en vaginal förlossning har stor betydelse för utmognad av barnets immunsystem, som via epigenetiska mekanismer ger effektivare toleransutveckling.
-Tillförsel av probiotiska laktobaciller, särskilt redan från den period av graviditeten då barnets immunsystem börjar formas, kan stimulera denna toleransutveckling.

Betydelse

Verksamma förebyggande åtgärder, vilka saknas idag, krävs för att allergi-epidemin skall kunna bekämpas. Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och medför stort lidande och stora kostnader för samhället. Kartläggning av hur den immunologiska interaktionen mellan mor och barn påverkas av mikrobiella faktorer kan identifiera framgångsrika allergiförebyggande åtgärder.

Vill du veta mer om Jenmalms projekt?

Lyssna på en spännande föreläsning här.

 

Hjälp oss att stödja forskning som gör nya genombrott möjliga. Stöd oss här!