Projekttitel: ”Födoämnes- och luftvägsallergi – globala sjukdomar ur ett molekylärt och kliniskt perspektiv”

Namn på forskare: Marianne van Hage

Titel: Professor

Kategori: allergi

Populärvetenskaplig sammanfattning

Astma och allergier tillhör de stora kroniska folksjukdomarna och mer än 30% av befolkningen är drabbad. Födoämnesallergi kan leda till svåra allergiska reaktioner och även dödsfall, och mekanismen bakom sjukdomen är oklar. En ny form av födoämnesallergi, köttallergi, har under det senaste decenniet upptäckts, som orsakas av IgE antikroppar mot kolhydraten α-Gal som finns i rött kött. Patienter som lider av köttallergi får svåra allergiska reaktioner 2-6 timmar efter köttintag. Allergin är starkt förknippad med fästingbett och förkommer numer över hela världen.

Astma är en allvarlig och kronisk funktionsnedsättande luftvägssjukdom som drabbar mer än 300 miljoner människor världen över. Ungefär 10% av den svenska befolkningen lider av astma och cirka 80% av astma som diagnostiserats hos barn och 50% hos vuxna tillhör den allergiska fenotypen. Den molekylärbiologiska tekniken har gjort det möjligt att mäta IgE antikroppar mot enskilda allergena molekyler (molekylär allergologi), som ger svar på huruvida patienten är genuint sensibiliserad mot allergenkällan och om IgE antikropparna är riktade mot allergena molekyler med hög risk för svåra reaktioner, ”Precisions Medicin”. Detta innebär nya och kliniskt betydelsefulla möjligheter för diagnostik. Barnkohorter följda upp till ung vuxen ger unika möjligheter att utröna hur sensibilisering utvecklas över tid och vilka sensibiliseringsmönster som är associerade med sjukdom.

Vilken sjukdom gäller studien:

Studien gäller födoämnes- och luftvägsallergi.

Hur ska projektet genomföras:

Vi har en kliniskt väl karakteriserad kohort av 160 patienter med köttallergi där vi kommer att utvärdera ett nytt diagnostiskt verktyg, mastcellsaktiveringstest, för att bättre kunna identifiera patienter som riskerar allvarliga reaktioner efter köttintag. Många köttallergiska patienter säger sig vara allergiska mot geting varför vi vill utreda om getingstick kan leda till α-Gal sensibilisering och därmed köttallergi. Vi vill kvantifiera mängden α-Gal i däggdjursprodukter för att kunna informera patienter om vilka av dessa födoämnen som leder till risk för svåra reaktioner. BAMSE är en stor populationsbaserad födelsekohort. Jag tillhör BAMSE-teamet och ansvarar för allergianalyserna. Vi kommer att kartlägga hur IgE reaktiviteten mot allergena molekyler utvecklas över tiden från barndom till ung
vuxna för att kunna förutsäga risk för allergisk astma/rinit samt persisterande allergisjukdom hos unga vuxna. Serum från samma 700 individer som vid 4, 8, 16 år har analyserats för >100 allergena molekyler från ca 48 allergenkällor har nu även analyserats vid 22/24 år. Specifika sensibiliseringsprofiler förknippade med allergisjukdom (astma och rinit) och prediktion av allergisjukdom kommer att identifieras. För första gången kommer IgE-profiler mot >160 allergena molekyler att utvärderas i 9 stora kohorter från den allmänna befolkningen från Europas norra, västra, centrala och södra delar, där barn har följts från barndom till tonår. Detta ger oss en omfattande atlas över regionspecifika molekylära IgE-reaktivitetsmönster som kommer att ligga till grund för förebyggande strategier och mål för nya terapier. Slutligen kommer vi att utvärdera nya vaccinkandidater för behandling av astma/luftvägsbesvär utlösta av björkpollen. Forskargruppen har stor erfarenhet och kompetens inom molekylär allergologi och cellbiologi. Vi har relevanta immunologiska metoder och humana cellsystem uppsatta.

Vad vi hoppas uppnå med projektet:

Att med nya verktyg kunna förbättra identifiering av allergisjukdomarna, göra riskbedömningar och predicera sjukdomsutveckling samt utveckla nya förbättrade former av behandling.

Nyttan för patienter:

Kunskapen från projektet kommer att leda till nya  diagnostiska test, förbättrade möjligheter till riskbedömning och prognos samt nya bättre behandlingsmetoder. Resultaten kommer att  förbättra vården, behandlingen och livskvaliteten för allergiska patienter samt utgöra grund för tillämpningar inom snar framtid.