För första gången har Cancer- och allergifonden stöttat ett projekt lett av forskaren Dr. Med. Marco Gerling som forskar på en ny behandlingsprincip mot levermetastaser. Det är en mycket betydelsefull forskning som kan ge en bättre förståelse av cancerbiologin och förhoppningsvis individanpassa handläggningen och val av behandling för patienter med levermetastaser.
Bakgrund: levermetastaser
Tjock- och ändtarmscancer är vår tredje vanligaste cancerform. Ungefär en tredjedel av dessa patienter diagnostiseras med dottertumörer i levern – levermetastaser. Trots förbättrad kirurgisk teknik och utveckling inom medicinsk onkologi innebär spridning till levern en avsevärt sämre prognos med förkortad överlevnad.
Cancercellerna i levern växer genom att ersätta friska leverceller och utnyttjar sedan leverns egna kärlsystem och bindvävnad. Cancercellernas tillvägagångssätt och förmåga att ersätta frisk vävnad kan bedömas med mikroskopi. Marco Gerlings forskargrupp och andra forskare har visat att ju bättre cancercellerna är på att ersätta friska leverceller desto sämre blir prognosen.
Ny upptäckt: levercell som kommunicerar
Marco Gerlings forskargrupp studerar de grundläggande mekanismerna som styr hur cancerceller ersätter friska leverceller. De använder en ny metod för att analysera genuttrycket i enskilda celler som de har varit med och utvecklat. Med dessa försök har forskargruppen identifierat en ny typ av levercell, en mellancell, som kommunicerar direkt med tumörcellerna. Dessa resultat har gjort att de nu för första gången kan kartlägga och förstå signaleringsvägarna som styr tumörinvasion hos levermetastaser.
I detta projekt vill vi tillämpa denna nya kunskap om hur metastaserna växer för att förbättra behandlingen för patienter med levermetastaser. För att kartlägga betydelsen av den nya levercellen vi har identifierat har vi samlat data på alla patienter som opererats för levermetastaser på Karolinska sjukhuset samt etablerat samarbeten med internationella forskargrupper. Vi kommer att använda dessa data för att testa betydelsen av specifika markörer för den nya levercellen direkt i patientprover. För att studera tumörcellernas beteende när vi hämmar signaleringsvägarna som styr kommunikationen med den nya levercellen, kommer vi i andra experiment att använda tredimensionell cellodling och avancerat mikroskopi av levande celler.
Vilka resultat har hittills framkommit i projektet? Finns det något oväntat resultat som förvånat er?
Vi studerar hur cancerceller lyckas ersätta frisk vävnad. I dottertumörer i levern har vi kartlagt hur tumörcellerna kommunicerar för att ersätta friska grannceller. Det som har överraskat oss är att det finns en ”mellancell” mellan levercellerna och tumörcellerna, som inte finns i större utsträckning i den friska levern. Vi vill förstås gärna förstå om denna mellancell spelar roll i ersättningsprocessen. Det forskar vi på i full fart.
Vad vill ni åstadkomma – vad kommer resultatet att kunna användas till?
Vi hoppas att vi kan hämma processerna som tumörcellerna använder för att ersätta frisk vävnad. På detta sätt vill vi göra det omöjligt – eller väldigt svårt – för tumörcellerna att fortsätta växa in i friska organ. Vi tror att detta kan komma att leda till en kraftig reaktion av den friska vävnaden som, lite som vid ärrbildning, kan kapsla in tumörcellerna som sedan inte har någon väg ut längre.
Vi hoppas att våra resultat kan leda till kliniskt användbara markörer som kan förbättra och individanpassa handläggningen och val av behandling för våra patienter.
Slutligen tror vi att kartläggningen av hur cancerceller och friska leverceller kommunicerar kan bidra till nya medicinska behandlingar som förhindrar att cancercellerna ersätter friska leverceller.
När i tiden tror du att resultaten från din forskning kommer att komma patienter till nytta?
Det finns många olika sätt hur vår forskning kan komma att gynna våra patienter. Det som dock är svårt är att ge tidsperspektiv. Vissa fynd, som t ex immunterapi, har gått snabbt från grundforskning till användningen, men oftast sker framgångar i cancerbehandlingen gradvis och det går inte att mäta vem som har bidragit hur mycket till att en vis behandling lyckats. Vi hoppas att vår forskning kommer att bidra till en förbättrad förståelse av cancerbiologin och att inspirera andra i deras forskningsresa.
Har du några tips på källa till information för patienter eller anhöriga inom ditt forskningsområde?
Patientföreningar är viktiga och en källa till värdefull information! Jag är utbildad som läkare och jag har jobbat en del utomlands; med detta perspektiv tycker jag att det finns väldigt pedagogisk patientinformation via våra mottagningar, som jag fortfarande är imponerad av, varje dag.
Om du inte forskade på tjock- och ändtarmscancer, vad skulle du vilja forska på i stället?
Det som fascinerar mig mest inom medicin och biologi – förutom cancer – är hur våra hjärnor fungerar. Är hjärnan nödvändigt för medvetandet? Det vore spännande att forska på!
Vad var det som fick dig att bli forskare? Hur väcktes intresset för just ditt område?
När jag pluggade medicin var mitt intresse för cancerbiologi ungefär lika stort som min fascination för neurologi och immunologi. Sedan råkade jag se en annons för en doktorandtjänst som erbjöd ett utbytesår med ett labb i USA. Jag sökte och satt på flygplanet till Washington DC några månader senare. I USA tändes min motivation för att förstå hur cancer fungerar och hur den kan stoppas. Det som också är väldigt kul med forskningen är att man får träffa människor från olika dela av världen som har samma mål och motivation. Kombinationen är oslagbar och det var lätt att inse i USA.
Var tror du att vi är om 10 år inom forskningsområdet cancer- och allergisjukdomar?
Jag tror att artificiell intelligens kommer att revolutionera forskningen. Även vardagen av oss läkare kommer att påverkas, men kanske mindre snabbt, av olika praktiska och lagliga skäl. Jag hoppas att vi, om 10 år, kan erbjuda målriktade behandlingar till alla cancerpatienter, så att biverkningar minskar och verkningar maximeras.
Kommer vi att lösa cancergåtan? Till när?
Bra fråga, vi får se!
Cancer- och allergifonden har möjlighet att stödja forskning på cancer och allergi tack vare alla gåvor som kommer in till oss från – framför allt – privatpersoner. Har du något du vill hälsa dem?
Ert stöd är förutsättningen för vårt arbete! Stort tack för detta. Vi gör allt vi kan för att besvara de mest relevanta frågorna med ert stöd!